Uppbrott

Det första jag tog tag i när jag fick beskedet att det nya jobbet var mitt, var att göra ett schema. Schema detta utmärkta sätt att få kontroll över det ogripbara. Att jag ska sluta jobba på ett ställe och börja på ett annat.

På samma sätt har jag gjort genom åren, när jag ändrat tjänstgöringsgrad. Satt mig med block och penna och skissat.

80 %:
Måndag-fredag: 8.30-15.30
eller
Måndag: 8.30-15.30
Tisdag: 8.30-16.30
Onsdag-torsdag: 8.30-15.30
Fredag: 8.30-14.30
eller på ett annat sätt.

85 %:
Måndag-torsdag: 8.30-16.00
Fredag: 8.30-15.30
eller på ett annat sätt.
O.s.v.

I mitt nya fall:
Hur mycket semester har jag sparat, hur mycket komp.tid har jag?
Hur ska den tas ut för att ge mig tid att jobba klart, tid att vila, tid att göra något roligt i skarven mellan jobben?

Hur hanterar du förändring?

Den långa vägen hem

Så där, sitter på bussen efter vad som känns som en arbetsvecka, men två dagar. Nu har jag haft medarbetarsamtalen färdigt. Utvecklande för mig och förhoppningsvis för mina medarbetare. Jag har lärt mig en del om hur det går till att sätta mål, men behöver kanske jobba lite till på förankring av målen... Men min modell blev att diskutera individens kompetens och önskan om utveckling, prata kring uppdrag den har haft i närtid, som varit roliga och utvecklande och utifrån det satt målen för verksamhet och utveckling. Nästa steg blir att följa upp målen och se vilken effekt de ger på vår grupp och för de enskilda individerna. Jo, det känns riktigt bra.

Sjukt nöjd, bra jobbat säger jag till mig själv! (Och skönt att det är klart... den första fasen i vart fall.)

Till min P.T.

Hej Signe!
Jag behöver komma i form. Hur ska jag tänka? Kan det vara OK att jag rör mig ca 30 min. per dag samt spring/går ytterligare 30 min tre dagar i veckan? Jag skulle kunna varva det med någon form av gymnastik, om jag bara tog mig för.

Mitt mål är att orka genomföra Påskkärringrännet utan blodsmak. Ser det som en bonus om jag även blir piggare och gladare i största allmänhet.

Med vänliga hälsningar, Bodil

Uttrycka tankar

Masugnsbyn... Järnets väg... entreprenörskap som sträcker sig århundranden tillbaka i tiden.

Jag tänker vidare på prestationer. Jag är inte en prestationsprinsessa. Jag är välsignad med en spärr, jag blir trött och less och orkar inte driva mig till vansinne. Jag signalerar högt och ljudligt när jag tycker att det är för mycket, vilket gör att människor runt mig reagerar. Om de ids. Om det behövs.

Så har det inte alltid varit. Inte när jag var ung och grön och tyckte att jag borde klara allt mellan himmel och jord. Inte på den tiden då jag försökte lära mig jobbet medan jobbet rusade på. Då slöt jag mig och jobbade på. Räckte inte dagen fick det bli kvällen. Räckte inte veckan fick det bli helgen. Det är inte ett bra liv. Nu orkar jag inte det. Nu räddar min familj mig från det. Det välsignade året 2013-14 med kvarvarande föräldrapeng.

Men plötsligt blossar det upp. Javisst kan jag göra det. Lita på mig, det är lugnt. I'm your Prestationsprinsessa if you wan't me. Och när det betalda arbetet minskar fyller jag på med ideelt.

Så nu tänker jag att om denna obändiga vilja att bidra gick att styra, så skulle det vara trevligt. Och så undrar jag om det är min vilja att bidra, eller något annat som verkligen är mitt motiv. Jag tänker vidare.

Nej tack - nej tack

Uppfordrande tv-reklam: Snart kommer vår katalog i brevlådan, ta bort din Nej-tack-skylt.

Dagens haiku

Kroppen stannar hos

det dumma huvudet - full

av medlidande

Jo så att

...det går bra nu! To-do-listan krymper!

Nakenhet och nittiotal

I dag åkte jag tunnelbana och stötte på ett par fransktalande killar i gymnasieåldern.

"Kolla", sa en kille och pekade på mina ben. "Nakna!"

"Nä se'ru inte att hon har strumpbyxor" sa den andre. 

Den första killen märkte att jag tittade på honom och log artigt. "Väldigt coola", sa han.

(Anekdoten blir något lättare att förstå om man vet vad det står på mina strumpbyxor...

...och vad det betyder). 

Och så träffade jag någon som jag senast träffade när jag lyssnade ungefär på sån här musik. (OK, just den här låten var redan gammal då, men i alla fall).

Kändes konstigt. Bra. Konstigt bra. 

Husets tidigare historia

Huset har renoverats under senare år och nuvarande ägares sinne för färg, form och funktion har på ett smakfullt sätt blandats med välbevarade spår från husets tidigare historia. 

Tänk missionshus. Tänk nötta träbänkar, estrad, talarstol. Tänk fromma tanter och farbröder som klätt sig lite fint för att nu är det söndag. Tänk sångböcker i en prydlig trave. Tänk på farbröderna som skottat snö och rensat stuprör, tänk på tanterna som har bakat kakor och kokat kaffe.
Tänk att ta över det missionshus de byggt, tagit hand om, städat och dekorerat för högtider och konferenser, när de en dag har blivit för trötta och för få.
Tänk att ta över det och göra om det. Skapa ett hus som ett monument över övergången från Folkrörelsesverige och funktionalism till... ja jag har svårt att formulera det.
Titta på kristallkronan i badrummet och begrunda att badrummet skapades genom att slå ut innerväggarna mellan två rum i vaktmästarebostaden. Tänk klassresa.

Målarverkstad och lördagsgodis

Det här med att måla väggar är inte så lätt och roligt och snyggt som man ibland vill tro. För en månad sedan målade vi en mörkblå vägg som gränsade till en mellanblå vägg och en omålad vit vägg. Skarven mellan de blå bestod dels av lite överlappande kladd, dels av vitt tomrum. Häromkvällen skulle jag fixa till det så jag tejpade fint och målade kanterna på den mörkblå väggen. När jag tog bort tejpen visade det sig att det runnit in färg under, och att sega sjok av färg gärna ville lossna. Åter på ruta ett ungefär. I dag har jag gått med pytteliten pensel och försökt korrigera och det blir bara nästan bra.

När vi målade första gången blev det en del mörka färgfläckar i taket. Ingen fara, sa jag då. Gaaaah! säger jag nu. Takfärgen är tunn och emlig och täcker bara symboliskt. Fyra varv tror jag det kommer att gå åt innan de mörka fläckarna ärborta. Jag törs inte tänka på hur det målade området kommer att se ut mot taket i övrigt, min enda tröst på den fronten är att det ska upp hyllor och att det inte finns fönster i rummet.

I kväll hade jag tänkt leta upp något roligt design-evenemang, men det blir fortsatt pyssel här hemma.

I morgon ska det vara bilfritt i hela Bryssel så då hoppas jag vi kan vara ute och ta plats på gator och torg. Det ryktas om regn, men det gör det ju jämt...

Dagens konstiga lördagsgodis kommer från belgiska chokladtillverkaren Newtree som gör chokladkakor som påstås vara nyttiga på ett eller annat vis. Min favorit är lavendelchokladen de har, men i dag köpte jag nyheten Noir Superfruit. Tranbär och granatäpple, antioxidanter, 3 x mer fibrer och 30% mindre socker än liknande choklad ska det vara. Smaken är god men det där med frystorkade granatäppelkärnor i choklad är lite som att blanda bark i gröten. Det känns som om man riskerar att knäcka en lagning och man får skrubbsår i gommen.

Nej, nu drar jag på lite mer färg innan jag börjar laga middag.

Mammons kyrka av sista dagars heliga

Människor som en regnig söndag beger sig till en låtsas-exklusiv outlet för att - som goda konsumenter -

• trava omkring i alldeles för varma lokaler med alldeles för mycket folk, och
• fingra på alldeles för dyra kläder med bortklippta märken, och
• välja några produkter som motsvarar alla rimliga förväntningar, och
  
• tålmodigt stå i en en snitslad kassakö där man korsar rummet fyra gånger innan man till sist kommer fram, och
• få visa upp sin inbjudan (utan den, inget köp), och
• slutligen få betala och gå hem i regnet, med sin smältande papperskasse hårt tryckt mot barmen (outleten har miljöprofil - kassarna blir kompost redan när man bär dem)
  

får i allmänhet alldeles för lite uppskattning. Detta sagt som en ren observation. Ändå är det vi som konsumerar er andra ur krisen.

Njetsky patrusky

Google meddelar vänligt men bestämt att min låtsasryska faktiskt inte finns i verkligheten.

Njetsky patrusky, säger jag till Google. Snart mycket snart är min låtsasryska ute i cyberspace.

Uppdatering 15:15: Jajamensan, nu har google indexerat det här inlägget så nu kan den som är nyfiken på vad njetsky patrusky betyder googla på det och komma hit och få veta att "njetsky" är en starkare variant av "nej". Det är osäkert vad "patrusky" betyder men jag tror att det är kopplat på något sätt till fäderneslandet Ryssland.

Något mer intressant i verkligheten är den tilltänkta tunneln mellan Sibirien och Alaska. Svd meddelar att tunneln kommer att göra det möjligt att åka tåg mellan London och New York, men man kan väl tänka sig att den kommer att kunna fylla mer närliggande behov.

Trädgårdsjobb

Jo, nu har jag äntligen börjat. Persiljan står i trädgårdslandet, tagetes återfinns i blomlådan, sukulenterna har kommit ut i sin stora gråa kruka. Några ogräs har fått maka på sig. Imorgon kanske potatisarna kan få komma i jord, eller också ägnar jag pingstafton åt annat. Solar och badar kanske...

20 cm över hjärtat

...är det ideala läget för en stukad fotled. Ryggstödet på soffan är lite för högt men det kanske inte gör något.

Det var i dag på lunchen jag trampade snett och kände hur något vred om i leden. Nu är det en tydlig svullnad där fotknölen är, och resten av foten ser ut ungefär som den morse, när jag haltade omkring av andra skäl. Ja huvva.

Jag ligger och funderar på om jag ska ta mina kryckor och skutta iväg till sjukhuset, jag har inte varit där på ett tag. Eller ska jag titta på tv i lugn och ro. Ja, kan nån männisch si.

Jag finns fortfarande någonstans...

Jag har som bekant bytt jobb och ramlade rakt ner i en jobbkarusell av sällan skådade mått.
Såhär var min första dag (i går).
Jag kom till jobbet på morgonen, försenad pga dålig-hår-dag men anlände i alla fall inom ramen för det normala. Blev visad runt i byggnaden, det var allt från "här är toaletterna" och "här är nödutgången" till att skaka hand med varje nu levande människa som finns på det våningsplanet. "Jörel", "enchantée!", "jo, svenskt!", "webbplatser och publikationer", "jo tidigare var jag på...", "nej det är i (min chefs) enhet", "ja, det får vi hoppas!", "information och kommunikation", "ja det kanske är bättre att jag håller fram kortet så du ser hur det är stavat", "jo men det får vi göra, sen!". I olika kombinationer, på olika språk, en 70, 80 gånger. Alla var väl inte på plats just då.
Sedan ett långt samtal med min chef för att gå igenom det allra viktigaste. Och läsa rapporten som min företrädare lämnade efter sig. Och skaka hand med några eftersläntrare som hade missat min rundvandring. Och få ett tjockt dokument som jag - helst - borde läsa samma dag och ge kommentarer på. Och få av en annan kollega ett nyhetsbrev som var brinnade hett från skrivaren och helst borde bli klart samma dag och kunde jag inte läsa det ifall jag hade några synpunkter? Och så var det ett kontrakt som måste förlängas, och sedan måste vi verkligen ta itu med åtminstone fem saker med webplatsen som har väntat alldeles för länge, och kunde jag skriva en artikel till nätet, och så var det en av cheferna som ville träffa mig och kolla av en sak, och så var ju bläckpatronen i skrivaren slut, och var det någon som hade gett mig listan på alla som fanns på våningsplanet, och kunde jag fylla i presentationen av mig själv så den skulle kunna hängas upp på väggen, och om jag ville kunde jag få utnyttja kaffemaskinen i någons kontor men då fick jag lägga 50 cent i en burk, och om det var något så kunde jag bara fråga och dörren stod alltid öppen, och så fick jag nycklar till mitt kontor för det är ju trots allt bättre att låsa om man inte är där, och om jag hade lust att ta en kaffe så kunde vi gå på en gång, och jo, det uttalas Jööö-rel.
Och sedan var klockan åtta på kvällen och jag hade läst och kommenterat nyhetsbrevet och skrivit ett mycket artigt mail till mina nya kolleger om de föreslagna ändringar som de gärna fick ignorera om de inte ville ta i beaktande, och sedan raglade jag hem.
Jag har en bil på verkstad som jag inte vet när jag ska hämta.
Och jag tror att det här blir bra.

Mer nummer

Hur har du det med dina siffror?

Om det är så att ditt födelseår adderat med hur gammal du är bildar siffran 111 så kommer år 2011 bli ett år som på många sätt blir bättre än det förra året. En del saker kommer också att bli sämre.

Bildar ditt födelseår adderat med hur gammal du är siffran 11 är du rätt ung för att hänga här, men välkommen ändå!

Solen

Gick just in i Paltkoma och surfade en lite stund för att vakna till. Sökorden Intellektuell energi ledde mig in på numerologi och jag fick detta omdöme mig serverat. Ja, det stämmer på mig, (det gjorde nog alla siffrorna mer och mindre...). Kanske inte den stora sociala förmågan, eller att göra andra lyckliga i relationer. De bra månaderna stämmer definitivt. Nu ska jag se till att genomföra det lilla projekt jag håller på med...

1.Solen
Ëttan står för ledarskap och intellektuell energi. Dessa hjar självdiciplin och kan genomföra sina projekt. De är arbetar flitigt och hårt är ordningsamma och kreativa. De är ofta pionjärer och lite äventyrliga. De vet hur de gör andra människor lyckliga i relationer. De har stor social förmåga och är lyhörda. De är friska men kan lätt jobba för mycket. Bra månader för en etta är mars, april, juli och augusti, svaga perioder är oktober, november och december.
Ettor ska lära sig att uttrycka kärlek, de kan vara envisa och överdrivet försiktiga ibland. Lätt för att kritisera
Om du helt saknar ettor i din själsliga kod så ska du lära dig att vara självständig, modig och bör hitta din identitet, arbeta hårdare och tänk mer kreativt för att lösa problem.

Testballonger

Små testballonger.

En skidtur med hela familjen runt huset. Det gick bra. O åkte fint, men gjorde en rova som han hade svårt att ta sig ur, i djupsnön. A satte smårovor hela tiden, men jag plockade upp henne allt eftersom. All vår början bliver svår, bättre går det år från år.

En skotertur med nya fyndet från Blocket, en skoterpulka att bygga vidare på, med bra fjädring och chassi, men ingen sittbänk och inget kapell. Den gick fint på spåret och hyfsat i ospårad terräng.

En minirenovering, målning med vit latexfärg en kväll och inredning nästa kväll, med hyllor och lådor. Det klarade vi bra.

Det kommer att bli fler utflykter och mer renovering nästa år!

Bortasjukvård

Intresset från doktorerna i bortasjukvården är väl inte lika stort som hos min lilla hemmadoktor.

• Medföljande ringer och undrar om det där provet dagen innan undersökningen inte går att samordna med undersökningen?
• För tänk att det går inte.
• Medföljande och patient kommer till provtagningen dagen innan, väntar i två timmar, får lämna enkät, men provtagningen går lika bra att göra vid undersökningen. Se pass.
• Medföljande och patient kommer mycket tidigare än undersökningen för att göra provtagningen. Efter en timme kommer en doktor och konstaterar att det ska gå bra att göra undersökningen. Någon provtagning behövs inte. Efter ytterligare två timmar är den ordinarie tiden inne för undersökningen som genomförs.
• Kvällen spenderas på sjukhuset med hela familjen. Vid sju en uppföljande kontroll, men inget besked kan lämnas för doktorn har operation. Denne blir nog snart ledig. Vid halv tio får hälften av familjen lifta hem med en sjuksköterska som känner medömkan. Vid halv tolv kommer beskedet att resultatet av den uppföljande kontrollen ser bra ut, beskedet lämnas per telefon. Sedan är det bara att packa ihop sitt sovande barn och åka hem.

Nej tacka vet jag en engagerad liten hemma doktor. Men hon har ju inte tillgång till landstingets dyraste finaste utrustning.