Humor i bibeln

Paulus försvarar sig inför kung Agrippa och berättar om sin omvändelse och sin nya tro på Jesus Kristus. Paulus förklarar för landshövding Festus att han inte alls yrar och att kung Agrippa är väl insatt i det han berättar om. "Tror du på profeterna, kung Agrippa? Jag vet att du tror." Agrippa svarar: "Det går fort för dig att få mig till kristen", varpå Paulus svarar: "Fort eller långsamt, Gud give att inte bara du utan alla som idag lyssnar på mig blir sådana som jag - men utan de här bojorna."

Kaxigt värre.

Jag har styrt och ställt idag, hade nog mått bra av att bli bemött med lite humor.

145kg

seated leg press. 145kg×12. Jo jag tackar jag! 

Här jobbar jag

Igår var jag på en konferens om ehälsa. Om man hoppar till 47:50 i detta filmklipp får man hela vår presentation, inkl PowerPoint och Youtube.
Det är en vän från jobbet och jag som hjälps åt att berätta om hjälpmedel på temat tillgänglighet, delaktighet och självbestämmande utifrån egna förutsättningar.
http://bambuser.com/v/4437545?v=m

50 000 ord

Halva redaktionen har anmält sig till årets omgång av NaNoWriMo vilket i praktiken innebär att Jörel och jag kommer att ha skrivit var sin 50 000-ordsroman den 1 december. Det kommer jag att fira, just den dagen, med ett minst lika trevligt glöggkalas som i fjol och jag börjar redan nu undra över hur jag ska hinna förbereda den tillställningen.

Ska man få ihop 50 000 ord på månad får man skriva fem, sex A4-ark om dagen (om man kör med standardinställningen Times 12 p och 1,5 radavstånd. Det är ganska mycket... Naturligtvis kan man fuska och förhandsskriva men hela grejen med det här är ju att man ska kasta sig ut i galenskapen och bara randa ner ord. Redigera får man väl göra under åren som kommer. Det är tillåtet - och rekommenderat - att fundera på ramhandling och personer i förhand. Jag tror Jörel har kommit längre än jag med det arbetet, men jag är på väg och jag vet var berättelsen ska börja och hur den ska sluta. Det gäller bara att styra upp de 40 000 orden på mitten så de pekar åt rätt håll.

När jag letade efter en text att kontrollmäta hittade jag ett havererat skrivprojekt som Jörel och jag startade för några år sedan. Inte så dumt, faktiskt. Jag funderar på en liten utmaning till er som inte deltar i NaNoWriMo. Vad säger ni om jag lägger upp texten vi skrivit och ber er jobba vidare på den i november? Det kan bli en spännande och rolig berättelse och ni kommer inte att ha något krav på er vad gäller omfång. (Med reservation för min medförfattares godkännande...)

Tänkt och hört

För några veckor sedan var vi ute och flög, tack vare Jörel och hennes trevliga födelsedagspresent till pojkungarna. Mer om det kan man läsa och se på Brus. När jag hängde där högt uppe i luften tänkte jag på det här med självbilden man har och hur lätt det är att stirra sig blind på den.

Hur kommer det sig att jag har en bild av mig själv som fysiskt feg? Jag som bevisligen älskar att åka bergochdalbana, varför tycker jag det är okej att sitta i timmar och vakta andras jackor och väskor medan de köar och åker och kommer tillbaka med ögonglitter och rosor på kinderna? Och jag som skulle vilja ta flygcertifikat för en sån där liten maskin, jag får se till att vara ärlig mot mig själv så jag inte backar ur på grund av feghet, för det är egentligen ett slags lathet och inget annat. 

Och när jag ändå bråkar med mig själv: det där med att tala inför folk, som jag så länge var så säker på att jag avskydde, det är ju också roligt. Det vet jag ju nu; vilka andra rädslor bär jag med mig utan att genomskåda?

 - - -

Hört vid kaffebordet: Kollegan P som tycker det tråkigaste som finns är att vandra i skogen. "Visst, där står ett stort träd. Fint. Men där står ett till, och ett till och ett till. Hur långtråkigt som helst!"  Hon har också svårt att begripa hur vi gör när vi har 50 kilometer (!!!) från stugan till närmaste affär. "Tar ni med mat från Bryssel då, eller hur gör ni?"

E e e elvis

Visste ni att Elvisfrillan var inne bland tjejer 1957?
Historiska bilder, man blir så intrigerad, för att för ett ögonblick hemfalla till franska.

Vi vetenskapsmän

Öppet hus på kommissionen i dag, och vi var där med vår snabbt hopskramlade utställning om energi och vetenskap och oss själva.

Vi gav stadens barn en djupare förståelse av vad det är att vara vetenskapsman. I alla fall det fragmentet av naturvetenskapens månfacetterade värld som innebär att man sticker in armarna i några överdimensionerade handskar och sedan jobbar enträget och mycket koncentrerat med något inuti en handskbox.
I vårt fall, med att rita en teckning. Sedan gällde det att krångla sig ur handskarna utan att fuska.
Och hur förklarar man då handskboxar på franska när man varken är någon hejare på själva ämnet eller språket man försöker förmedla det på?
"När våra vetenskapsmän håller på med farliga ämnen så håller de till i en låda. Och eftersom luften som är i lådan är för farlig att andas, så är det bara händerna som ska vara i lådan, och därför har man byggt såna här lådor så att handskarna..." (det är med flit jag utlämnar halva förklaringen, det kan ju finnas någon i läsekretsen som faktiskt vet hur det funkar, det här med gloveboxes). 

Bilden är knyckt från Buderer Drug.

Vi gjorde också vindsnurror. Och hade ett lyckohjul där vi ställde frågor om energi. Hur frågar man en belgisk-spansk femåring om något alls när frågeformulärets frågor handlar om kärnklyvning och restprodukterna av en vätgasoxidation?

"Fråga tre. Hur säger man "Goddag" på spanska?" (Rätt svar: Hola! och sedan gav vi bort något pris vi hade tiggt till oss i någon mer barnvänlig monter...)

Matfantasier

Vad tror ni?
Är det här vedervärdigt eller "den godaste kyckling ni smakat"?
Det ligger en födelsedagsmiddag i potten.

Samtidigt, på en annan gata i stan

Insikten ramlade över mig: Vilket otroligt skyddat medelklassliv man ändå lever.
(Den här observationen lär inte överraska  någon enda människa)

Här en video om ungdomar, upplopp och hopplöshet i England. Ben Drew/Plan B - Ill Manors


Och en bra analys av densamma av DNs Brittbloggen.

Gammalt men smart

Det är ju helt klart o-coolt att upptäcka ett blogginlägg från 2009 tre år senare. Ändock är den här bilden så pass cool att totalsumman blir positiv.

Grejen är alltså: spiralerna som ser ljusgröna och cyanblå ut är i själva verket samma färg. Illusionen skapades av Akiyoshi Kitoaka (kolla in hans sajt, det finns många fler illusioner där!)
Och den förklaras på bloggen Bad Astronomy.

Tänk dig en skolsal

en skolkör
flickor i tretton-fjorton-femtonårsåldern
hormoner
den där kantiga förlägna känslan
de där noggrant kammade luggarna

Sångledaren, en stadig tant vid pianot: nu sjunger vi flickor.

En lärare som går förbi i korridoren.
Sångledaren som glatt ropar kom in för all del, du som kan engelska!
Lyssna om dom har ett bra uttal!

Flickorna som sjunger, lite trumpet, osäkert, mumlande
Sångledaren som spelar muskulöst och kraftfullt
- och så tar vi i i refrängen!

Den där läraren som kunde engelska:: jo, nämen nog har dom fint uttal.

Och sången: 

Som musik för döva öron

Konstigt bra att göra musikvideor för döva, på teckenspråk.
Den döva får varken musiken eller artisten, men får nöja sig med texten, känslan och attityden, om vi nu antar att teckentolken lyckas förmedla den.
Hur blir upplevelsen av Marilyn Mansons musik, utan Marilyn Manson och musiken? Man vet inte, det räcker så klart inte att stänga av ljudet om man inte först har lärt sig teckenspråket. Men coolt är det i alla fall att det finns!

Spindelmorgon

All denna kunskap på en och samma dag: om man ska tänka ut något skämt om spindlar kan man med fördel peta in något med "ja, jättehjärna!" eller "hår du inte vad jag säger?". Ähum, kanske något ännu roligare. Men små spindlar har i alla fall extremt stora hjärnor jämfört med sin kroppsvikt, och de hör genom sina hår.

Såhär ytlig är jag

Blev uppgraderad till det lyxigaste hotell jag har sovit på.
Kingsize bed minsann. Plasma-TV, utsikt över Petrussdalen, dunbolster och morgonrock och tofflor och sju sorters lotion och allt och allt och
--- hur ska jag kunna gå i säng -- som vilken dag som helst -- och sova bort all den här lyxen?

Jag går mot ljusare tider

Men, säger du, det är ju faktiskt en hel månad innan det vänder. Nehej för det vände idag. Det där mellanstora projektet, det som var en mellanstor tuva som skulle välta det stora lasset, blev lagt på is idag. Så kvar är de stora projekten, som faktiskt inte överlappar varandra, och nu finns möjlighet till en andningspaus mellan dem. Jo, det blir faktiskt bättre så!

Walk in the light, the beautiful light, somewhere the dewdrops of mercy shines bright. Shine all around us by day and by night. Jesus, the light of the world.

Schysstaste julsången i år.

Människans behov av mysterier

Jag vet inte vad som är intressantast: att den ryska mystiska kortvågsstationen har sänt obegripliga budskap sedan 1980-talet eller att det finns en hel subkultur som följer den, kartlägger den, diskuterar den.

Vad hjärnan ser

Det här är superintressant: forskare har på ett mycket intrikat sätt lyckats avbilda det sätt hjärnan tar emot bilder. Hittills är upplösningen inte så bra och metoden oerhört klumpig men vi rör i oss i yttersta utkanten till något som kan vara hur coolt och skrämmande som helst.
Och med detta ska jag avsluta min surf-och-blogg-morgon och bege mig ut i den riktiga verkligheten, den där det är 23 grader varmt och himlen är blå över Bryssel.

Det sista världsproblemet är löst

Det toapapper jag senast köpte heter Lotus Finesse och är utrustat med Aquatube.
Nu kan man äntligen kasta toarullen rakt ner i toaletten och spola och den är helt och hållet biologiskt nedbrytbar!!!

Med det avklarat tror jag väl att det finns gott hopp om den här planetens framtid. Man ska aldrig ge upp.

Lunchläsning: svindlerier

Ni har väl redan läst om den norske naturfotografen Terje Hellesø och hans förfalskade naturfoton.
Läser en intressant essä i DN trots att den kanske sparkar lite väl många öppna dörrar (den som hajar till över rubriken "Fotografi är inte sanning" rekommenderas ett besök på Photoshop Disasters).
En intressant person som Bo Madeson bara hänvisar till i förbigående är målaren och förfalskaren Van Meegeren. Fantasieggande!

Siffror: USA ett årtionde efter 11 september

Jag vet inte hur man kan visualisera 708 miljarder dollar (USA:s militärutgifter i år). Sveriges BNP 2010 var 3 306 miljarder svenska kronor enligt näringslivets Ekonomifakta. Det blir 512 miljarder dollar enligt denhär sajten. Kan det verkligen vara så illa att hela den svenska ekonomin inte skulle förslå för att betala den amerikanska krigsinsatsen och de löpande militärutgifterna?

Jag vet inte heller hur man kan visualisera 1 021 döda (USA:s förluster i Irak och Afghanistan 2007) eller (observera spannet!) 66 000 till 1 miljon döda (beräknat antal döda i Irak).

Jag kan rekommendera ett besök på Wireds Danger room där de visar siffrorna grafiskt.