Inspiration: gemenskap

Våra finfina vänner Maria och Christoffer har lämnat Bryssel och flyttat hem till Malmö och där har de just dragit i gång "Söndagspastan". De har i sin tur inspirerats av de här människorna i Philadelphia. En dag skulle jag vilja göra något liknande, men jag är inte där än.

Tackar

Ikväll rev vi av en 19mannafest med mat och prat. Den föregicks av tre kvällar av matlagning, städning och dukande och gästerna hjälpte till med både buffé och fixande. Så sköna människor jag känner!

När man fyller 36 kan man t ex få:

en snickrad träminiatyr av sig själv

ett roligt spel

en massa kramar

en mjukglassmaskin

växande växter

coola träningskläder, presentkort på träning, hörsnäckor till musikspelartelefonen och en armbindel att lägga den i

en marängpaj med hemkokt lemoncurd

vegetarisk buffémat där gästerna kom med flera av rätterna

lyckan i fontanelldoft

en massa Facebookhälsningar

en räkmacka på Bureå dagledig-kafe

en lång bilresa i gott sällskap

ett lätt snöfall

spännande bilder

ett långfika chokladtårta med en vän

ett välkommet erbjudande om hjälp

ett telefonsamtal på franska

en bok om insekter

och glädjen i att klippa klarröd cornell med sekatör

Värme

Kom hem igår kväll efter tio dagars påsklov och beredde mig på ett bistert KLÅNK i maskineriet. Som ett järnspett i ekrarna. Men det var helt ok att jobba idag, vi till och med solade ute på lunchen och gick till eftermiddagsmötet istället för att åka bil (och missade därför kafferasten, men vann sol, rörelseglädje och pollenpuder.)

Nu kom just ett lockrop från en vän som vill gå med mig längs älven ikväll. Och en gammal kompis hörde av sig och chattade om träning, han hade noterat att det varit ont om styrketräningsbilder på Instagram ett tag.

Och så råkade jag träffa en viktig tonåring på stan, som gav mig en fin kram och en pratstund innan han gled vidare på sin skateboard.

Och utöver detta så slafsade jag till en slarvkram i en dörröppning i förbifarten, runt någon som förtjänar bättre, mest liknade det något domare blåser straff för. Holding kanske.
Och så skrev jag några retsamma sms och stekte tacos. Och handledde praktikanter och hade möten och mailade och var maka och mor.

Det var väl det som hände mellanmänskligt den här första vårdagen i stan. 

Hugsvalad

Idag hade jag spänningshuvudvärk nästan hela dagen, sen gick det över på några minuter utan mediciner - av att jag satte mig ner och pratade med en mycket bra person.

Glada fläckar på min blus

(bildtext: Lever barndomsdrömmen : att poppa popcorn i en gryta med glaslock.  Och bär spår av vuxendrömmen : matfläckar på finblusen efter indisk långlunch.)
Igår flexade jag ut för 2,5km mjuk löpning och långlunch med en vän och hennes bebis. Det blev halloumiburgare med paprika, rödlök och italiensk lufttorkad skinka och när jag kom tillbaks till jobbet hade jag nykräkt bröstmjölk på axeln.

Idag flexade jag ut för 3km mjuk löpning och långlunch med en annan vän. När jag kom tillbaks till jobbet hade jag spillt sås nr 15 med "speciell indisk krydda" som hemlig ingrediens. En krydda som påminde lite om Fructis schampoo i smaken - på ett bra sätt! 

Långlunch med en vän, sånt sätter spår.

Live rejoicing

Stora trumskivans bästa låt har jag sjungit ikväll på högsta volym. 200 glada gospelsångare från norr- och Västerbotten. Samuel Ljungblad. Petra Falk.

My soul loves Jesus!

Bless, bless, bless, bless, bless his name!

Oh, happy day, oh, happy day... ...and live rejoicing every day, every day.

I morse tänkte jag att om det är över 100 sångare, kan jag smyga iväg och åka hem igen. Det var 200 sångare, och jag stannade, njöt och blev återupplivad!

Ja, och så blev jag påmind om vår fantastiska resa till England 1986, Jorun, Jörel och Tryggve. Samuel sjöng nämligen:

Lean on me, when you're not strong, I'll be your friend, I'll help you carry on. For, it won't be long, 'til I'm gonna need somebody to lean on.
You just might have a problem, that I'd understand, we all need somebody to lean on...

När jag tänker på den resan tänker jag bland annat på påskliljor i London, härlig vårsommar och att jag fick resa med er!

Hej Talkie, jag ska hålla tolk-show

Nu behöver jag åka iväg och veckohandla. Men dagens blogginlägg får bli en pekning till min andra blogg. På lördag rockar jag tolk-show med en vän.  

And then the sun came

Hittade Andra Andningen. Sprang en riktig mil, alltså 10km. Och på vägen hem bröt solen fram.
Ljudet av isar som brister och bryter, flak som gnager och mal ner varandra och under dem ett porlande.
Fick ett sms av en vän: "Njut ordentligt av helgen och gör INGET svårt så att du är på hugget igen nästa vecka!"
Det här totala lugnet som infinner sig efter löpningen, och njutningen under tiden i att slingra sig längs älven och möta mixen av skönhet, skönhet, skönhet,  skitfula byggarbetsplatser och sopstationer, köpcentrum och traktorer.
Just nu, med soppa i magen och en mil i kroppen, är allt bra. Total frid. Varken rastlös, trött, orolig eller på väg. Helt här och hel.

Här jobbar jag

Igår var jag på en konferens om ehälsa. Om man hoppar till 47:50 i detta filmklipp får man hela vår presentation, inkl PowerPoint och Youtube.
Det är en vän från jobbet och jag som hjälps åt att berätta om hjälpmedel på temat tillgänglighet, delaktighet och självbestämmande utifrån egna förutsättningar.
http://bambuser.com/v/4437545?v=m

Komsi komsi

Tänker på vänskap.
Tänker på en vän som jag ska träffa om några veckor, får en plötslig lust att gå ut, klä upp mig, dansa,  överrösta hög musik.
Tänker på en bff jag ska träffa imorgon. Oroar mig å andras vägnar.
Tänker på fyra olika vänner som jag skulle kunna träna med.
Tänker på mitt barns vän som hen ska hälsa på imorgon. Tänker på barndomsvänner som finns kvar i mitt liv, vissa har återkommit efter många års paus,  eller så är det jag som återkommit kanske.
Snart blir det ett par ensamma timmar efter att barnen somnat.
Komsi komsi jag är redo att umgås. Eller ring. Men jag har bytt nummer.

Tre fruktat goda rätter

Så här gör man maten vi åt i kväll:

Förrätt:
Tärna två ätmogna avocador/s blanda med saften av en halv citron.
Skålla och skala och kärna ur två tomater och finhacka dem.
Blanda ner tillsammans med en halv lök, finhackad, och en finhackad torkad chilifrukt.
Blanda ner 200 g skalade räkor.
Låt dra i kylskåpet, servera på isbergssallad.

Varmrätt:
Gör en röra av finhackad basilika (näve ungefär), 4 vitlöksklyftor och ungefär 1 dl olivolja.Lägg två fläskfiléer i en plastpåse, häll på röran, stäng påsen och massera lite lagom. Låt dra i kylskåpet ett par timmar.
Koka en kastrull full med pyttesmå skalade potatisar (grenailles)
Skala fem äpplen, skär i klyftor och sedan i tunna skivor. Lägg på botten av en ugnsfast form
Lägg de kokta potatisarna i en långpanna, pensla med olja och rosmarin och salt, stek i ugnen.
Lägg fläskfiléerna ovanpå äppelbitarna och vira in dem med parmaskinka eller liknande. Täck med folie, grädda på 200 gr i 15 minuter ungefär. (Varmluftsugn ftw) Ta bort folien och fortsätt tio minuter till eller tills filén är genomstekt. Ta ut den och låt den vila under folie i fem minuter, skiva den sedan och servera med äppelbitar och potatis.

Dessert:
I en snygg glasskål läggs, i tydliga lager, tärningar av
Två apelsiner
En blodgrape
En mango
Strössla med kardemummafrön
Två bananer
Två persikor
Strössla med hackade pistagenötter
En liter jordgubbar skurna i kvartar

Låt dra i kylskåpet.
Låt någon betrodd människa röra om före servering.
Servera med vispad grädde och vaniljglass, om du kommer ihåg att du har ett paket i frysen.

Inga bilder från kvällen, men så här glad blir man av denna meny:

Smakprov - januari

Först en bit Björk i arabisk sås. Crystalline (remix Omar Souleyman).

Och sen väldigt cool och avskalad musik som inte funkar så bra på jobbets nedskruvade datorhögtalare. The xx - Chained.

Tänkt och hört

För några veckor sedan var vi ute och flög, tack vare Jörel och hennes trevliga födelsedagspresent till pojkungarna. Mer om det kan man läsa och se på Brus. När jag hängde där högt uppe i luften tänkte jag på det här med självbilden man har och hur lätt det är att stirra sig blind på den.

Hur kommer det sig att jag har en bild av mig själv som fysiskt feg? Jag som bevisligen älskar att åka bergochdalbana, varför tycker jag det är okej att sitta i timmar och vakta andras jackor och väskor medan de köar och åker och kommer tillbaka med ögonglitter och rosor på kinderna? Och jag som skulle vilja ta flygcertifikat för en sån där liten maskin, jag får se till att vara ärlig mot mig själv så jag inte backar ur på grund av feghet, för det är egentligen ett slags lathet och inget annat. 

Och när jag ändå bråkar med mig själv: det där med att tala inför folk, som jag så länge var så säker på att jag avskydde, det är ju också roligt. Det vet jag ju nu; vilka andra rädslor bär jag med mig utan att genomskåda?

 - - -

Hört vid kaffebordet: Kollegan P som tycker det tråkigaste som finns är att vandra i skogen. "Visst, där står ett stort träd. Fint. Men där står ett till, och ett till och ett till. Hur långtråkigt som helst!"  Hon har också svårt att begripa hur vi gör när vi har 50 kilometer (!!!) från stugan till närmaste affär. "Tar ni med mat från Bryssel då, eller hur gör ni?"

Indien - nya kompisar

En sak som var oväntat rolig i Indien var att fota folk. Vi frågade alltid först och folk ställde för det mesta gärna upp. Eller gärna och gärna... skräddarsonen från Mysore hade hellre ätit levande mask. 

De här skräddarna sydde för övrigt  väldigt rejäla sidenskjortor åt oss. Vi får plocka fram dem i vinter när klimatet tillåter, om det blir så pass kallt.

 Street cricket, Mysore!

 Den här improviserade Bombay-familjen består av en guide, en dotter, en europeisk drifter och en gatuförsäljare som lånades in för att vara lite liten och gullig.

Och Goas coolaste 15-åringar som alla av en lycklig slump var lediga eller skolkade just när vi höll på att ge upp om hela delstaten. Dottern lovade försöka rita av en av killarna, och sedan var det bara att leverera.

Hönsflocken

I hönshuset finns det nu tre lag.
Gammhönorna: Tant Brun, Tant Gul och Örnen.
Unghönorna: Angry Bird, Citronen och Silvia.
Småhönorna: Viktoria, Madeleine och vackraste Estelle.
Och så tuppen: Kuckel.

Nu har vi en stor flock, med tio individer och det är överhängande risk för rangordningsstrider, att någon blir hackkyckling och att andra skor sig på de svagares bekostnad.

Viktoria och Madeleine kommer man alltid att blanda ihop. Citronen och Silvia är namn som finns, men som inte har landat på någon särskild höna ännu. Av någon anledning är unghönorna rätt anonyma än så länge, men Angry Bird sticker ut med sitt agressiva sätt.

Tant Gul har plötsligt blivit agressiv och ser ut att vilja picka ut ögona på någon av småprinsessorna. Tant Brun är som vanligt upprörd över att det bara är nytt och nytt i organisationen.

Kuckel, former known as Smulan, är fridfull och accepterar alla. Han lufsar runt i sina tofflor, men styr inte upp gruppen när det blir mobbingtendenser. En trivsam, men svag chef.

Ikväll var det förstås ett välda liv vid sängdags. Småhönorna hade satt sig på en takbjälke och Tant Gul trängde in dem mot väggen och attackerade sedan dem lugnt och metodiskt. För småhönornas bästa flyttade jag dem till hyllorna, där sover de nog bättre.

Nu ska jag gå ut och kolla om det är lugnt i hönshuset för natten. Och imorgon hoppas vi att unghönorna lägger något ägg i det nya redet.

Hönsflocken

Jo, faktiskt är det en hönsflock nu. Tuppen i mitten, gammhönorna på ena sidan och unghönorna på den andra. Nåde unghönorna om de sträcker sig över på gammhönsidan, t.ex. för att ta sig en go'bit, då får de ett pick på ryggen av Örnen eller Tant Brun.

Tant Gul hakar inte på, hon vill vara för sig själv, men verkar lite piggare idag. Det var nog bara så att hon är för gammal för att ta sig ner från loftet själv, så nu får hon sova på mer ålderslämplig höjd.

Tack för de fina namnförslagen! Honmonstret kanske kan vara något... Ska försöka få lite namnförslag inom familjen, så kanske unghönornas namn publiceras här så småningom. Och deras foton.

Vi har glädjen att presentera...

Chaplin 6 maj

Får jag presentera vår nya familjemedlem - en kooikerflicka som förmodligen heter Chaplin. Här ligger hon och vilar sig i form. Om ett ögonblick kommer ännu en av alla de milstolpar vi ska passera - första mötet med dammsugaren. Som uppmärksamma tittare ser på bilden är det hög tid att den får komma fram.

Om en timme får vi besök av Joels onsdagsarbetsgivare, Midas' matte. Farbror Midas får stanna hemma tills Chaplin fått alla sina vaccineringar.

Chaplin är en kooikerhondje och i går hämtade vi hem henne från Holland. Snart har hon varit vår i 24 timmar!

Ny musik - gamla minnen

Berättade för dottern om året 1989, året när jag bland annat var i Berlin medan muren fortsatte att falla. Den här låten av en kille som inte ens var född då känns som mitt åttiotal. På ett bra sätt.

Nattsång

I morgon är det en stor dag. Stor julfest i bostaden, fullt pådrag. Jag vet inte hur många som kommer eftersom jag klantigt nog skickade inbjudan via min jobbmail och sedan inte haft möjlighet att läsa alla svaren.
Men det löser sig: de som jag vet har tackat ja är en glad och fin skara, kommer det fler är det bonus och mat ska vi väl kunna trolla fram på något sätt.
som en liten avrundning på en overkligt lång dag, här kommer tillräckligt många bluesfarbröder för att fylla en hel julfest. Solomon Burke: none of us are free.

En av sakerna när jag varken läser eller skriver

I afton har jag suttit på golvet hos en fin vän och varit tillskärare, det ska bli mjukisbrallor. Ett par i turkos plysch, ett par marinblå/gulrandiga och ett par milt gröna. Till att börja med. Det kan lika gärna bli dagisbrallor treåringstorlek som pyjamas femåringstyle. Som Tummemamman säger i sagan, man vet aldrig så noga vad det blir när man syr. När hon sydde skulle det bli ett lejon men det blev en groda, vi får se om det blir trekvarts-tights eller haremsbrallor eller något där emellan.
Det finns dyr väldigt fin gul plysch också, men jag måste träna lite först.