Bruskub

Nu vet jag vad som saknas i min garderob. Oh, så många finkläder jag har, men det saknas fulkläder. Några sköna urtvättade mjukisbyxor och en huvtröja med blixtlås. Eller ett par tre stycken.

På jobbat pratade vi om den nya satsningen "Företaget" Ung, för de som gärna vill ha och styra upp after work var och varannan kväll. Jag kontrade med att jag ville gå med i "Företaget" 40 +, för oss som gillar mysiga hemmakvällar och som social aktivitet kan tänka oss en skön lunchpromenad. Vi får se vad det blir med det.

Ikväll fick det bli en rutig bomullsklänning med lång ärm och polokrage, en urtvättad gammal kofta och ett par grå långkallingar. Jo, det funkade det med. Och filmen De vilda djurens hämnd.

Kroppsdjuret surar

Ska det var på det här viset, säger kroppsdjuret och drar täcket över mitt huvud, vill jag inte vara med. Jag stiger inte upp idag.
Åh, typiskt tänker jag. Jo, det blev väl ett supereffektivt och intressant möte för mycket igår. Och ingen motion. På hela arbetsveckan.
Kroppsdjuret får som det vill, vi stannar i sängen. Länge. Typ nästan hela dagen. Men framåt eftermiddagen och två migräntabletter senare rullar vi ur sängen och kan ta oss an dagen.

Gympadojjor och jacka handlas på sta'n till ett barn som hoppat över några mellanliggande storlekar och nu är redo att möte våren och sommaren i teal. Eller en blåare variant, men typ. Och det andra barnet fick äntligen sin vilja igenom, ett par crocs.

Spring

Åtta kilometer egentid med musik och sköna vyer. Det regnar idag. Pausade för att lägga ut en het selfie på Instagram, svettig blondin i blank VCT-jacka springer i regn och lera med fjällvy som bakgrund.

Tog av toppluvan, stylade Pumajackan och gjorde en lämplig min, så lämplig det går efter löpning.

Tog en selfie. 

Såg bara sträng och skitsur ut och det syntes på bilden att jag var för andfådd för att andas genom näsan. 

Tog en till.

Glasögonen hade immat igen av flåsandet.

Det blev inga selfies men så här ser det ut idag vid Vindelåforsen.

Ny trend - ful mat

Idag fick jag höra att hälften av världens ätliga mat slängs och att det till viss del beror på att maten är för ful för att äta. Sneda gurkor, knotiga morötter, små eller stora potatisar. Fula förpackningar.

Jag förutser att det snart blir trendigt och medvetet att äta ful mat, så att den som är hungrigare kan få äta finare mat eller i alla fall mat. Ja, och så är det det där med kort datum. Vad tror ni? Kommer vi att se morötter som ser ut som gummor och gubbar i butikerna om något år?

Nästa virkprojekt - tröjburkar?

Enkelt och fint: att virka in glasburkar i 15mm breda trikåremsor. Ett påskprojekt kanske? Rar förvaring, eller som vas? Och om man tröttnar på glassplitter, virka in nåt av plast istället. Eller en termos?
Beskrivning på hemslöjdskonsulentbloggen, men det borde gå utmärkt att freestyla.

Snurrkjol

När man har benen i gipsbyxor passar det bäst att ha kjol till. Senaste tillskottet är en hemsydd snurrkjol i smalspårig manchester. Återbruk av ett par mammabyxor, ett par utslitna barnbyxor och en felköpt klänning, där dragkedjan gick sönder första gången den användes.

Kjolen passar fint till coola Desigualtröjan.

Grått är flott

Så, det är fredag. Det är helg i Sverige och där skottar ni snö och tänder ljus och är fullt upptagna med vad det nu är man nu gör på trettondagen (Filadelfiaförsamlingen i Sorseles års- och administrationsmöte är det enda traditionella firande jag kan komma på).

Här i Bryssel är det vardag, det är gråmulet och regntungt, det är för lugnt på kontoret, kafferasten är uppskjuten, den tilltänkta lunchdaten har andra planer och efter jobbet måste jag ta bilen och ge mig ut en sväng på ett trevligt men ändå lite bökigt ärende.

Nej hör ni, jag tror minsann jag behöver lite rysk militärorkester.

Sen ska jag styra upp det där kaffedrickandet, smida andra lunchplaner, stöka undan de arbetsuppgifter som trots allt finns att göra, glatt hämta vår nya lampa i Sterrebeek, köpa en trevlig gåbortspresent och gå på middag hos ett trevligt par som jag ser fram emot att få träffa. I morgon blir det finrea i modekvarteren.

Regngrått är ju en rätt tjusig färg.

[Musiken hittade jag tack vare Annannan och Youtube. Hos Annannan kan man höra samma bassångare mullra fram 16 tons till militäriskt fingerknäppande från den allvarliga kören.]

Tågtyg

Det behöver bli en ny symaskin till det här hushållet.

Räddarplagg

Jag har köpt en stickad kjol i en ullblandning av lite lamm och merlino och angora eller något annat varmt och lyxigt, med den över jeansen är vintern räddad på ett snäppet stiligare sätt än täckbyxor/termobyxor. Inte lika varmt men ljufvligt för glipan mellan skinnjackan och den lågt skurna jeanslinningen. (endast för utomhusbruk samt i buss/bil/flyg).
Och så stickade benvärmare, insmugna under ett par vida byxben eller ogenerat utanpå. Så skönt i buss/bil/flyg/på kallt kontor eller vid behov av allmänt trygg känsla.
Och så den smickrande figursvängda V-ringade ylletröjan som passar till allt alla dagar. Måste skaffa fler.
Och så en stor sjal till det, eller två.
Som ett vandrande luddigt myys.
(jag brukar hata vintern mindre och mindre ju bättre jag blir på att klä mig varmt. I april brukar vi nästan ha försonats med varandra, årstiden och jag.)

och sen hade den skinit klart

och jag vek motvilligt ner sommarkläderna i en källarlåda och räknade på fingrarna. Maj månad kanske. Eller juni. Sju åtta kalla månader framgent. Dags att ladda lagret med underbara sjalar och häärliga koftor och träna sig på att älska något annat än värme. Myys på er.

Småapor

1000 bruna apor mot skär bakgrund kallar på syjuntans uppmärksamhet. Ohlssons tyger har fått in dyra men fina tyger, i stilen piratkopia av dansk barnkläddesign från 2007. Gillar.

Lappar ur minnenas arkiv

Känns dessa tyglappar igen? Vad hörde de till? Den patchworkmönstrade ser ut att vara utklippt som om den var tänkt till ett bakstycke på dockkläder eller babykläder, den gröngula i frotté skulle kunna vara en krage.

Finkjol

Stickad av Jorun.

Kjolkampen

Fyraåringen vinner med 20-18 mot mig i tävlingen om vem som har flest klänningar och kjolar (utklädningskläder oräknat, för båda parter).
Många va? Nästan så det manar till nån form av utmaning.

Till Paris, till Paris

...ska vi ta oss och väl där spendera ett hektiskt dygn+ i den härliga staden. Vad jag minns gick vi väldigt mycket när vi var där för tretton år sedan och hade väldigt svårt att hitta en fransk restaurang att äta på. Det funkar inte nu.

Som ni förstår vill jag ha lite hjälp. Två mindre barn och två vuxna, vad ska vi se, var och vad ska vi äta, var ska vi bo och vad ska vi undvika i Paris?

Göra känns som Eiffeltornet, Notre Dame och Mont Martre, finns det mer i de omgivningarna? Får man ha picknick i en park, finns det offentliga lekparker?

Mina födelsedagspresenter

Jag kanske inte berättat att jag fick ett växthus, en paprikaplanta, en rosa porslinskanin, en cykelvagn och en blommig klänning när jag fyllde år. Det blir en bra sommar.

Och den här har jag gjort.

Tröjan alltså. Inte gossen. Eftersom jag är så fantastiskt finkänslig och värnar så djupt om integritet och sånt snor jag bilden från mammans blogg utan att uppge källan. Det är hon som har skrivit sångtexten som pryder plagget.

Konstprojektet Vantförmedlingen

Ett konstprojekt att genomföra för valfri aktör: samla alla uddavantar som tinar fram på våren, som glömts på bibliotek och skolor under vintern och allt udda man hittar hemma i snörräta regnbågsfärgade rader. Och så inbjuder man allmänheten till att ta med sina udda makar och försöka hitta något som ser fint ut till, eller om det inte finns, lämna sina udda så kanske någon annan senare har nåt som matchar.
Och av det udda som blir över gör man ett underbart flaggspel som får smycka någon allmän plats.
En manifestation för att vi behöver varandra, för att ta tillvara, för att samarbeta och för att udda och olikt är fint.

Den här violetta fingervanten ligger mellan parkeringshusen på Mariehem.

Storskjorta

Hej modebloggen! Jag går omkring i mitt hem i en herr-finskjorta från Åhlén&Holm, sextiotal kanske eller äldre. Kraglös med frackbröst och så där upp i sidorna som slitsar eller vad man ska kalla det för. Jag har den uppknäppt med uppkavlade ärmar. Den svävar runt kroppen helt oslimmat.
Det är så ovant för mig att ha vida kläder. Är det lönt att träna eller blir det ute innan jag kommit över motståndet? Nästan allt på KappAhl är så stort. Betyder det att det är hopplöst ute snart?
Tacksam för svar.

Nyslaktad tröja

I glipan mellan olika magsjukeyttringar (hos ett av barnen) hann jag snabbslakta en blekrosa ribbstickad bomullströja och sy mig en soffkudde och ett par benvärmare. Sjuklingen fick sköta gaspedalen.
Bilder kommer kan hända senare om jag laddar någon av kamerorna.