Vad vill du?

Upphovsman: Jan Stenmark

I jobbets skugga

I fredags fick jag helt enkelt inte till en arbetsdag. Det blev 2,5 timmar, då jag dessutom inte gjorde det jag måste, så jag blev tvungen att skarva på med några timmar idag. Men nu är det gjort, det blev bra och imorgon väntar annat.
Barnen är tillfälligt utflugna, de fick följa vänfamiljen hem på lite sommarlov. ("Vi måste kliva upp tidigt imorgon, för då ska vi se Sommarlov (kl. 9)") Här hemma skulle det ha varit vanliga rutiner med tidig morgon och fritids.
Jag inbillar mig att det blir en bra och effektiv arbetsdag imorgon, vi får se.

Man måste ingenting

Jag vet att det inte är sant, men idag har jag vilat och tänkt när jag vaknat: "Så skönt, det är inget särskilt jag behöver göra".

En dag till så är det helg. Blott en dag, ett ögonblick i sänder. Äh, det blir nog en bra dag, det blir något eget arbete på förmiddagen och ett möte på eftermiddagen. Sedan drar vi västerut. Migränen får stanna hemma.

Mig äger ingen

Nu känns det lättare. Sista styrelsemötet innan vägföreningens årsmöte är hållet, det som ska hända där är förberett. Och dagens anbud är inlämnat. Imorgon är det fredag och många viktiga saker ska göras, men sedan är det helg och fredagsmys och ledig kväll. Jo, jag längtar. God natt.

Min roligaste förtröstanslovsång

Den här texten innebär för mig ett skönt möte mellan djup förtröstan och svart sarkasm.

"Allt som du har sagt kommer att ske, förr eller senare"

När jag sjunger med både tror jag på det innerligt och även inte.

I lägerefterdyningar

Jag och barnen kom hem från lågstadieläger idag och behöver vila. Dagarna har varit långa och fyllda av aktiviteter från morgon till kväll, men med många inlagda pauser. Vi har hunnit leka i sporthall, gå på långpromenad, åkt pulka, bob och skrana i en isig pulkabacke, badat på badhus, sjungit, lekt, hört berättelser om att följa Jesus, bett, ätit god mat, spelat pingis, pratat, ritat, spelat spel, gått tipsrunda...

Barnen och jag har träffat vänner vi möter ofta och sådana som är mer sällsynta. Vi har haft det bra, men ikväll blir det en tidig kväll. Imorgon börjar det vanliga för barnen och det nya för mig. Jag ska gå upp lite i tid och börja vara chef. Men ikväll är jag bara jag, bara Bodil. Äh, det kommer jag att vara imorgon också. Bara jag, bara Bodil.

Åldrande kroppen

För inte så länge sedan läste jag om en äldre dam. Hon sa att det inte är tråkigt att vara 107 år. Jag hoppas att det är sant. Jag mötte en annan äldre dam i dag på ett äldreboende. Hon hör också dåligt, har svårt att gå och blir fort trött. Vi besökte henne i 10 minuter, hon blev uppmuntrad av att träffa mig och barnen, men verkade nöjd när vi gick. Kanske går tiden fort i den åldern? Jag tänker att tiden går fort nu, mitt i livet, månader passerar i en förvånande hastighet. Men hur upplevs tiden i senare delen av livet?

Larmen löser av varandra, socker, kött, bränd mat, bakterier, stress, sova för mycket, sova för lite, träningsskador och soffpotatism. Man dör av att leva.

Jag tänker att jag vill ta vara på mitt liv, jag vill vara nyfiken på vad det innebär att bli äldre.

En massa blommor på födelsedagen, Signe!

Den största buketten vi hittade, bara för dig! (Fast alla får titta!)

Vi bringar anemoner

 
Varmaste födelsedagshälsningar till Bodil!

Trots vinterns ovanligt hårda grepp om Belgien, med snö så sent som förra helgen, är det här vad vi hittade i Bois de la Cambre i dag. Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

Hallå hallå, Jörel här, kom!

Hej kära systrar, hej kära läsare, nu är jag tillbaka i bloggosfären.
Dagens nyheter och några färska observationer.

1. Jag har fått nytt jobb!

Det är nästan litegrann som att bli kär när det säger klick mellan den som söker jobb och de som söker en ny kollega. Jag gick på intervju i förrgår, och i går morse fick jag beskedet.

Och det är nästan litegrann som att göra slut när man måste tala om för sin chef att tyvärr, tyvärr...


Och så känner man sig som en svikare, fast en glad svikare.

2. Vissa nyårslöften går lätt som en plätt, andra blir bara pannkaka

Årets två nyårslöften hör till kategorierna "askes" och "konsumtion". Askes: Jorun avgav ett spartanskt nyårslöfte om att avstå från socker i två månader, och jag hakade oreflekterat på. Konsumtion: Jag avtvingade Jorun ett löfte om att vi varje månad detta år skulle köpa en ny CD. Musik utgiven 2013. Och "Greatest Hits of the Nineteen-Hundreds" gills inte,  vad som än står på omslaget.
Otippat visade det sig att askesen var det lätta, äntligen en fullständigt godtagbar ursäkt när mina kakbakande kolleger dukar fram ännu en burk med chocolate chip cookies, eller när dottern gör molten chocolate lava cakes.
Men det här med musiken. Snälla ni, hjälp! Vad finns det för bra ny musik! Klockan tickar.

3. Speaking of resolutions

En av mina kolleger la upp följande på Facebook på nyårsdagen:
"1280 x 800. Same as last year."

4. Sociala medier

Jag har tagit en paus från Facebook, inspirerad av en bloggartikel om hur Facebook slukar ens tid och främjar ens bekräftelsebehov. I dag gjorde jag ett litet undantag och gick in på Facebook igen och berättade om mitt nya jobb. Och bytte bild. Och fick en massa glada likes och snälla kommentarer och ...
tja, det är ju faktiskt roligt - på riktigt - att ha kontakt med alla igen.

Däremot måste jag säga att Twitter är en hundra gånger mer uppfriskande bekantskap. Allt hänger förstås på vilka man följer. Jag har börjat hänga efter ett gäng coola indier som twittrar morgonpiggt när alla andra sover.

Klart slut.

Gott Nytt år!

Gott nytt år kära systrar och andra läsare! Härligt att se att ni haft bra nyårsfirande på era olika håll. Vi firade med vänner, sällskapsspel, god mat och fyrverkerier, även vi. Jag fick låna en liten bäbis då och då, när mamman och pappans armar behövdes till annat. Det var nog det bästa.

Vi bjöds på mycket gott, men en godis jag tar med till år 2013 (Jorun, här lovas inget sötsaksförbud). Smält 70 % choklad och ringla ut på ett smörpapper. Smält vit choklad och ringla på ovanpå. Häll till sist på hackade polkagrisar som får fastna i den stelannde chokladen. Riktigt gott!

Jag avgav inga löften, men har en vilja att år 2013 ska bli ett bättre år. Började idag med en riktig "Underbara Klara" sak, som rekommenderas. Jag kokade choklad, tände ljuslyktor, bredde ut filtar i snöhögen och så satt vi där i duggregnet och hade det myyyysigt, på rikt! Och åt lussebröd med vitchoklad, flavour of the year.

Imorgon fortsätter fixa rummet äventyret, då ska A välja färg och vi ska börja måla väggarna.

Tack för i år och välkommen 2013

Pas op! Glad

Bilden tog jag i Amsterdam häromdagen, det är trappan ner till tunnelbanestationen vid Centralen. "Se upp! Glatt." Jag vet inte om holländskan har samma dubbla betydelse av ordet 'glatt' men eftersom vi har det i svenskan önskar jag er ett år där glädjen dominerar över halkan och där man inte har anledning att se upp så fasligt mycket, men kanske uppåt.

Centralstationen betyder resa och vill ni till Amsterdam stämmer vi träff där. Annars är Bryssel ett trevligt alternativ...

Fråga Talkie: Antikrundan

Hej Antikrundan

Jag har hittat en porslinsmugg i en låda och jag undrar om ni kan hjälpa mig datera den. Kan den möjligen vara värd något?

Sign Mugshot

 

Det är faktiskt inte alls svårt

ska jag säga, när någon frågar hur jag egentligen bär mig åt för att se så där smal ut.
Det är klart att jag försöker undvika vissa saker, men det är inte det som är det viktigaste. Jag ser till att röra mig mycket, det hjälper förstås till. Men det viktigaste är att jag äter på ett väldigt medvetet sätt. Smakar på maten. Tuggar ordentligt. Sitter ner och äter. Äter när jag är hungrig och slutar när jag är mätt.
Så det så.

Jag har hunnit finslipa den där repliken under de veckor som har gått sedan jag startade den här underbara metoden. Resultaten talar för sig själva: åtta hekto på ynka sex veckor.
Alltså, än är det väl ingen som har frågat mig hur jag egentligen bär mig åt. Egentligen är det väl snarare så att folk har frågat om jag inte kan sluta prata om hur jag egentligen bär mig åt. Men det är ju bara en nyansskillnad.

Saker att tänka på medan det regnar

Jag tror att jag den här sommaren kommer att bli något av en expert på Skillnaden Mellan Ett Banalt Brysselskt Störtregn Och Ett Äkta Tropiskt Monsunregn. Många många chanser att samla empiriskt material i Indien och Belgien.

Saker man kan tänka på:

• Slumtur i Mubai, ja eller nej?
• Ska man vara ekonomisk när man tittar på hotell eller tvärtom splasha ut när man ändå har chansen?

Och hur ska jag kunna skramla ihop alla mina steg i Detta Väder.

hej då internet

nu går jag in i radioskuggan.

min trogna gamla Macbook har blivit autistisk och kan varken tala eller skriva. En kollega har botat sin maskin från ett liknande öde genom att tappa den från låg höjd, eventuellt kan ett liknande missöde ske hemma hos mig i kväll.
Vi får se.
Om det inte funkar så var det roligt så länge det varade! Jag återkommer vid möjlighet.

Vitonsdag

Sitter och stavar på instruktionerna till morgondagens begivenhet: pulvret jag ska röra ut i vatten och dricka i några djupa klunkar för att sedan vara beredd att springa på toaletten.
"Det kan hända att vattnet blir varmt när man blandar ut pulvret. I så fall kan man vänta en stund tills vattnet har svalnat innan man dricker".
Det är antagligt vedervärdigt men på något sätt ändå fascinerande.

I dagens anledning

Detta är ett fredagstextcollage:
Vi kallar det äventyr
Sökresultat
Ja hallå
Ribbing ryter
Soundtrack(spotify)
Man kan köpa en storpack gurka
Man kan ha svårt att kolla
Man hoppas och hoppas på dagen och stunden


Men på söndag reser vi utomlands

I hemkomsttider

Välkommen hem, skrattade Bryssel med glittrande kärleksögon och kastade ut armarna i en vid omfamning, vad vi har saknat er!

Nja. Så var det nu inte riktigt.

Vi landade vid elvasnåret, några plusgrader och duggregn. Bussen som i vanliga fall tar oss raka vägen hem hade slutat gå för kvällen. Vi bestämde oss för att åka stadsbuss in till centrum och ta metro hem. Hoppsan, busstrejk.
Lyckligtvis hittade vi en taxi. Chauffören kunde berätta orsaken till strejken: en busschaufför hade blivit mördad någon dag tidigare. Det är inte första gången lokaltrafikchaufförerna strejkar på grund av våld och känslan av utsatthet.
Kom hem till familjens desperata katter. Ingen vet vad kattvakten hade förstått av sitt uppdrag, men tre av katterna hade blivit utan mat och vatten och den fjärde hade varit utan toalett och sällskap. Antagligen uppfattar han själv bristen på kärlek som värst, att han skapat sju-åtta tillfälliga toaletter utefter väggarna var väl mest ett problem för oss.
Sammanlagt: brr.

Det är inte såhär i Bryssel, jag lovar. Det är en varm och snäll stad, det finns blommande körsbärsträd och ganska ofta skiner solen, och i morgon är en annan och mycket bättre dag!

Rättelse: Det var inte en busschaufför utan snarare en inspektör. Och han blev dödsmisshandlad snarare än mördad. Men i dag, onsdag, är det fortfarande kraftiga störningar i trafiken.

I regnbågstider

• 42 är svaret på "den yttersta frågan om Livet, universum och allting" i bokserien Liftarens guide till galaxen. En "korrupt version" av frågan visar sig vara "Vad får man om man multiplicerar sex med nio". 54 skrivs 42 i talbas 13 men Douglas Adams hade inte en aning om detta när han hittade på vare sig talet 42 som svaret, eller just sex gånger nio som den förvanskade frågan (som Arthur Dent lyckas hitta i sitt undermedvetna), och slog så småningom ifrån sig kommentarer angående detta med "Jag må vara en ganska patetisk person men jag skriver inte skämt i bas 13!".
• Om solens strålar bryts 42 grader i vattnet bildas en regnbåge.
• Ett marathonlopp är drygt 42 km långt.

(Wikipedia)

Så, Bodil, du går i mål efter ditt första maratonlopp och ger dig ut på nästa, följd av regnbågar och kloka svar på livets alla förvanskade frågor. Livet när det är som bäst.

  Födelsedagsblommor från oss som firar påsk under magnoliaträden i Josaphatparken!