Uppbrott

Det första jag tog tag i när jag fick beskedet att det nya jobbet var mitt, var att göra ett schema. Schema detta utmärkta sätt att få kontroll över det ogripbara. Att jag ska sluta jobba på ett ställe och börja på ett annat.

På samma sätt har jag gjort genom åren, när jag ändrat tjänstgöringsgrad. Satt mig med block och penna och skissat.

80 %:
Måndag-fredag: 8.30-15.30
eller
Måndag: 8.30-15.30
Tisdag: 8.30-16.30
Onsdag-torsdag: 8.30-15.30
Fredag: 8.30-14.30
eller på ett annat sätt.

85 %:
Måndag-torsdag: 8.30-16.00
Fredag: 8.30-15.30
eller på ett annat sätt.
O.s.v.

I mitt nya fall:
Hur mycket semester har jag sparat, hur mycket komp.tid har jag?
Hur ska den tas ut för att ge mig tid att jobba klart, tid att vila, tid att göra något roligt i skarven mellan jobben?

Hur hanterar du förändring?

Här är här man är

"Tycker du om att arbeta med regler, lösa problem och kommunicera?" Jo, jag tycker om det. Men jag vill varken jobba i Borlänge, Örebro eller Solna. Annars vore det frestande att jobba på Transportstyrelsen.

http://www.transportstyrelsen.se/sv/Om-oss/Jobba-hos-oss/Vi-soker-dig/

Luktpaus

Sprang 8km i morse, med några fotopauser längs vägen.
Det blev en luktpaus också, att få komma åt doften under barken på en rejäl fura, den chansen joggar man inte bara förbi.

Klokt om dumt om mat och vikt

Jag hittade till bloggen Dark places från Bokhora, en av bloggarna i vår högerspalt. Dark places handlar mest om "skräck, thrillers och fiktivt mörker" men också om "lite annat". I den senare kategorin faller kanske kok- och bantningsboken "Dags att bli smal!" av Katrin Zytomierska, den rätt elaka bloggaren som jag brukar kalla Zingo innan jag får dåligt samvete och stryker det jag just skrivit.

Jag har inte läst "Dags att bli smal!" men när jag läser om den tänker jag att den nog inte ligger så långt från Dark places huvudtema ändå. Det låter faktiskt som en riktigt skrämmande bok.

Recensionen av boken blir också startpunkten för en klok och fin fundering över kropp, vikt och matvanor som jag varmt kan rekommendera.

"Är man en känslomässig ätare så tar man till mat så fort man känner sig trött, stressad, ledsen, arg, frustrerad.. Jag vågar påstå att majoriteten av känslomässiga ätare är ovanligt snälla och empatiska personer som slår knut om sig själva för att göra alla i sin omgivning glada. De – vi – blir inte arga, inte bråkiga, högljudda eller gåpåiga. Allt det där som vi inte förmår uttrycka kanaliseras istället ner i jätteportionen pasta som vi slevar i oss direkt ur kastrullen efter middagen, när resten av familjen badar medan vi röjer undan i köket, eller i godispåsen vi äter i smyg på väg hem från jobbet. Vi är, vågar jag nog påstå, den diametrala motsatsen till alla Katrin Zytomierskor i världen."

Det finns så mycket jag är tveksam till i LCHF-svängen, men jag tror jag skulle må bra av att söka mig lite närmare GI-idealen. Sluta med de sprintersnabba kolhydraterna, äta bättre och klokare. Jag tror inte på en helomvändning till i morgon bitti, men kanske en liten kursjustering. 

Ligurien den vita maten

Jag tror att det är på Folktandvården Tre Trappor de har en resetidning i väntrummet, ett exemplar jag läst två gånger. Den sortens fina resetidning som inte visar hur skönt det är att sola vid grälla pooler utan det kan gärna vara lite grått och genuint.
Jag brukar tänka på det där reportaget bland och tänka att jag ska skriva av mig det innan jag glömmer bort det: vet ni, det var ett matreportage som handlade om vit mat. Som om det vore ok att gilla vit mat. Som om det vore härligt med vit mat. I Ligurien, där lagar de vit mat. De äter ost och fisk och vita mjölksåser och säkert pasta, kanske nåt med ägg, jag minns tyvärr inte vad det var de åt men allt var vitt. Inget saffran eller veganskt fräscht färgstarkt, i Ligurien som kanske finns eller kanske är överdrivet är maten mild och lättuggad och man kan åka dit.

Tasteline har bett en dietist sätta ihop menyer för personer som just blekt tänderna, det är viktigt med vit mat då så man inte sabbar bleket.
Och Aftonbladet Hälsa hälsar att "Den bruna maten riskerar att göra dig gammal i förtid. Nu höjer läkare och näringsspecialister ett varningens finger för en rad vanliga livsmedel. Tumregeln: de är bruna, brända eller mjölkbaserade. Namnet ger en föraning om de trista biverkningarna: AGE kallas substansen som misstänks ligga bakom en rad kroniska sjukdomar. Den gömmer sig i allt från mjölk till välstekta hamburgare och kinesisk soja. Ju brunare och sötare mat, desto skadligare."

Begin the begin - tar upp tråden

Hållbart arbete? Ett arbete där man får utlopp för sitt behov av social kontakt, att förbättra världen, att få bekräftelse och en schysst lön.

Hållbar arbetare? Att man är trevlig och positiv i sitt bemötande av arbetskompisar, kunder/pat och får respekt av dem man möter, att man väljer en lagom stor portion av världen att förbättra, att man ger andra bekräftelse och gör sitt bästa och att man har förmåga att känna sig glad och nöjd med den ersättning man får.

Så vad tror ni och vad säger ni?

En vanlig grönsak

Spenatsäsongen är nästan över, nu är det dill som är basfödan. Om en vecka bör balkongodlingen vara uppäten, annars måste vi skaffa fosterfamilj till grödorna.

Husalternativ

Om vi bott kvar i Stockholmsområdet kunde vi ha häpnat över det här huset. Nu kommer vi i stället att ägna vår tid och våra krafter åt det här. (Nu finns inte bilderna på vårt hus kvar längre, ni får komma och titta på det i verkligheten!)

Jag gillar inte alls stilen på det i Kista, men jag älskar det faktum att något så helhjärtat gått in för att förverkliga sina drömmar. Drömmarna kring vårt hus i Schaerbeek är mindre storslagna, ingen kommer nog att tycka att det är anmärkningsvärt. Jag hoppas ni kommer att tycka att det är trevligt och att ni alltid ska känna er välkomna dit. Än är det inte vårt, men vi är på väg ditåt.

Sinkabirum

Användning: Jag använde ordet vid två tillfällen i redogörelser av hur några stormiga möten vi hade förra veckan avlöpte. "Vi sa inget vi skulle hamna i sinkabirum för" hade jag tänkt att jag skulle säga och jag tror att det ungefär var så jag använde ordet. Förklaring: Sinkabirum är ett äldre skämtsamt, folkligt eller vardagligt uttryck för arrestkurra eller finka. Ordet är sammansatt av sinka samt birum. Birum är sammansatt av prefixet bi- samt rum samt är detsamma som ett sidorum, sidokammare eller kabinett. D.v.s. Ett mindre rum som ligger innanför ett annat rum. En modern djurfälla menad för rävar samt andra djur har namnet Sinkabirum. Omdöme: Inget favoritord, men folk verkar förstå det eller låtsas förstå det. Jag kommer nog att ta upp det i mitt ordförråd, nu när jag lärt mig att det inte heter sinkabrium.

Slattar som näring?

Hej odlarbloggen! Är det jättebra för växter att man ger dem överblivet kaffe, te och saft? De brukar inte få mjölk för det kan ju surna.
Tacksam för svar.

Utmaningen, vilken utmaning...

Tack för påminnelsen Jörel, jag måste leta upp en ordlista att utmanas av. Onsdag, torsdag, fredag, det ska nog gå. Jag ska hålla föredrag både imorgonkväll och på torsdag kväll, men då är det nog inte läge att dra till med något ohemult, eller liknande.

Söt video till mamma och moder jord

Från räddande av Tellus till tacksamhet till mamma och moder jord. Tänk om man fick en sådan här hyllning en dag!

Säger jag som har en ängel som nästan varje dag säger - mamma, jag älskar dig. Mm... jag är tacksam för mina barn!

Team-buildingövningar

När man har varit i lag ett tag, typ över tjugo år kan det vara dags att ägna sig åt lite teambuildingövningar för att falla ur ramen lite och börja prata med varandra.

Här följer en trestegsraket, gärna fördelad på tre dagar.

Dag 1: Paret kommer till ett hus utan vatten. Övningen går ut på att klara vattenförsörjningen.

Dag 2: Paret ska utföra en skoterutflykt, till vilken det behövs skoterkälke att skjutsa fika och skranor etc. på. Ala synliga skoterkälkar står under takraset från ett snedlutande tak, där det även förekommit takdropp under vintern. Redskap: spett, spadar och en domp. (Domkraft på lång stålpinne.) Som bonus finns en modernare kälke slumpmässigt gömd i snön någonstans på gården.

Dag 3: Paret får se en lågupplöst karta på datorskärmen med två vägar upp på fjället. Gemensamt ska de bestämma vilken väg de ska köra upp och vilken de ska ta ned, samt genomföra utflykten. Det kan bli stormigt innan hemfärden.

Dag 1 klarade vi rätt bra, medan vi testade att få igång vattnet smälte jag snö på vedspisen till gråvatten. Vi hade med dricksvatten för det första dygnet och U hämtade mer gråvatten från ån. Dag 2 hämtade vi dricksvatten från pumpstationen mittemot affären, där kan vem som vill hämta vatten dygnet runt. Bra service!

Dag 2 gick också bra, vi kom snart på hur vi kunde jobba tillsammans och byta av varandra med spettande och spadande. Jag tog dompen till hjälp för att göra det avgörande lyftet och U hämtade skotern för att bogsera upp Harrkälken. Då slumpade det sig så att hans färdväg gick över den översnöade Yamahakälken, som gick oerhört fort och lätt att gräva fram och som är bra mycket smidigare. Vi drog dock fram Harrkälken också nu när vi kommit så långt.

Dag 3 fick vi det första minuset. Jag körde helt fel väg och först vid Höbäcken kollade jag av var U och A befann sig. Men O och jag fick åka på en perfekt pistad skoterled, heja Ammarnäs spår och leder. Vi åkte tillbaka till Ammarnäs och sedan till leden upp mot Bissan och Bertejaur som vi skulle ta. Sedan nyttjade vi att det är mindre skoterförbudszon i Norrbotten och körde ospårat över fjället till Delikälven och vidare till Kungsleden. 7 mil på skoter och jag kände att jag inte är 30 längre... En fastkörning, den stod jag för och jag skyller på lågt blodsocker, samt på U, som vanligt... Trots minuspoänget belönades hela familjen med bad på Ammarnäsgården och en fantastisk middag chez Cengis och hans kock. Möraste mört renkött i souvasen och barnen fick fin oxfilé.

Vi får se vilken utmaning vi får imorgon, när vi öppnar den dagens kuvert.

Dags för en utmaning?

Länge sedan vi körde någon utmaning. Jag funderar på denna, inspirerad av Signes härke. Vad sägs om att vi slår upp ett lexikon på vårt arbetsspråk, på en slumpmässigt vald sida och läser till dess vi hittar ett ord vi inte kan. Utmaningen blir att använda det i något jobbrelaterat sammanhang och sedan blogga om hur det gick då vi använde det? I bästa fall används det i en text eller arbetskonversation, i andra hand i en konversation i fikarummet.

Vad tror ni om det? (Något ord måste väl finnas som ni, mina begåvade systrar, inte kan...)

Om ni antar utmaningen ska bloggrapporten ske den 15 april.

Konsumenträtt por favor!

Min vän Charlotte har utbildat sig till hemkunskaps/konsumentkunskapslärare och lär i sin blogg ut hur man kräver sin rätt med finess och dessutom får som man vill.
Hm. Konsumenter där ute, dags att kavla upp ärmarna och sluta skylla er själva. Byt!

Sån´t man vet men inte fattar

Om ens fackombud postar sin protest med snigelpost under mellandagarna kommer den inte fram i tid så man missar att bli representerad i förhandlingarna och hänvisas till "överläggningar" istället. Då hoppas man att det är typ samma sak och inte spelar nån roll och försöker att låta bli att räkna ihop hur många tusen per år man betalat i fackavgift hittills. Och så tänker man ganska fula ord och försöker låta bli att säga dem. Ett litet kan jag undslippa mig: ÅH.

Regler

Imorgon den 10 december blir det poesi på Talkie Walkie. Vårt sätt att fira Nobeldagen. Ämnet är givet, ett tacktal för att man vunnit pris inom en kategori man bestämmer själv, utifrån de etiketter som finns på Talkie Walkie. Det kan hända att vi använder samma etiketter som ifjol, eller några helt andra. Man utser sig själv till pristagare och flera kan få pris i samma kategori. Recensioner och gratulationer samt undanflykter och det vi egentligen ville säga skrivs i kommentarerna.

Rubriken ska vara:

"Etikett/etiketter"

Inlägget inleds med:

Priset för insatser inom "etikett/etiketter" går i år till "redaktionsmedlem"

"Dikt"

Exempel:

Typ, Livet rodel
Priset för insatser inom Typ, Livet rodel går i år till Bodil

Huggen och ohuggen ved
I större och mindre partier

Nobelutmaning

Som ni vet är jag usel på musik, så nu får jag lov att göra något för att styra bloggen åt ett håll jag känner mig familjär med. Jag gillar era länkade musikkedjor, det är inte det, sluta inte. Men det är bäst att ni förbereder er, för den 10 december är det dags för årets diktade nobeltacktal.

Välkomna till årets nobelutmaning!

Regler.

Hemma igen!

Dagavill efter resa, nöjd med min insats, förvirrad av dem som borde vara experter men som inte riktigt vet vad vi (och de) håller på med. Antingen inte pålästa, eller bara vana att om de mal på så löser konsulten det i slutändan och det är inte deras problem. Jinrnut, vilket är svenska och betyder att jag är förvirrad av dem som... Ja, ni förstår själva, det går bara runt runt.

Imorgon en dag att fixa en massa saker, på onsdag sitter jag i Skellefteå på ännu ett förvirrat möte och eftermiddagen kommer att spenderas med terapisamtal i Joruns kök! Sätt på kaffepannan och tvätta inte öronen allt för nog på onsdag morgon...

Småkusinerna kommer att ha fullt upp med att bygga cooola Skepp i storkusinernas legolåda.

Det ska jag föra vidare

...har kilat vidare?