28 november 2010

Brutus bravader

Igår fick hundstackarn bara komma ut en gång, men det blev en dryg halvtimmes promenad med barnvagnen som extra motstånd.
Idag har han lufsat med bredvid cykeln på två raska femminutersturer. Sedan har han legat och bildligt ylat i bilen. Det räcker inte för en småsur och krävande låtsashund. Trots den sena timmen är det dags att rasta honom för natten så han håller sig lugn fram till promenaden efter dagislämningen imorgon.

8 kommentarer:

Signe sa...

Så där ja!

Jörel sa...

Har du något kort på honom?

Signe sa...

Tyvärr har jag inte det Jörel, dels är min kamera trasig, dels finns han inte på riktigt. Men annars så.

Jorun sa...

Jag tror att själva essensen av Brutus kan finnas här.

Bodil sa...

Skönt för Brutus mamma att han inte finns på riktigt, jag har hört att Bulldoggar måste förlösas med kejsarsnitt eftersom de har så stora huvuden.

Vilken bra promenadidé!

Har du med dig en imaginär svart påse? Har sett att de kan vara rosa, gröna och blå nu också.

Signe sa...

Ja, valfri bild där hunden ser minst dubbelt så myckte sur som gullig ut. Gärna så man ser tandkött glimta fram lite slafsigt. Kort och hjulbent men oroväckande kraftfullt byggd, med hängande öron och ointresserad blick. En liten löjlig svans som trummar irriterat. Ingen hund man sparar ihop till och går och längtar efter, utan nån annans gamla som de av väldigt behjärtansvärda skäl inte kan ha kvar som man tar över för att man inte ids hitta på nåt svepskäl som legitimerar ett nej och sen har man inte samvete att göra sig av med den. Så då måste man försöka intala sig själv att den är bra att ha. En sån hund är Brutus. Utan allegori till lifvet i öfvrigt.

Signe sa...

En av poängerna med fejkdjur är att de inte bajsar.

Jörel sa...

Annars om du har lust kan du få låna Castor och Svecia, fast då måste du ha båda händerna fria, de drar så förfärligt och sällan åt samma håll, tyvärr.

http://www.canis.no/oppdretter/kennelbilder/kennel_94235_J7R3E9.jpg