Det är inte hån, det är självkritik

I kväll tänkte vi laga rolig mat - vietnamesiska vårrullar. Det började bra - vi hade både hela och fina rispappersplattor och en oöppnad påse glasnudlar och nemssås. Tyvärr blev det inte så kul alls. Det som fattades var nog mest mynta och/eller koriander samt andra goda grönsaker, men det spelade också roll att jag glömt att salta vattnet till nudlarna, att gurkan mest bara smakade vatten, att fläskkarréstrimlorna var lite bleka och att sweet chili-såsen inte alls passade ihop med nemssåsen. Lägg till det att blötlagda rispappersplattor även en bra dag ligger farligt nära kondomer och/eller latexhandskar i färg och konsistens och vårens tristaste middag hittills är ett faktum. Vi tar det som en sedelärande berättelse, ser fram emot morgondagens lammiddag på temat "när katten är borta dansar råttorna på bordet" och publicerar detta på internet androm till varnagel. (Alternativt för att visa att allt inte bara är halleluja i talkieredaktionens köksregioner...)