Den goda nattens lilla sömn och dagens lilla lek

Insåg i morse att det är så pass länge sen mina barn fick ordning på nattsömnen att jag verkar ha glömt när miraklet skedde. Långt senare än man kunde önska, men nu sover de. Och jag. De började leka tillsammans också och det har gått bra så länge att jag glömt när övergången skedde från ett barn och ett barn till en liten barnaskara. (Länge i detta perspektiv är max ett år, men tänk ett gnistrande pärlband av mestadels sovande nätter, i flera månader. Jämfört med att inte.) På så många områden är det först si och sen så, naturligtvis även si-och-så men hej medmänniskor, es wird immer besser. Hav förtröstan.