Vilka gärningar?
Här görs inget oförutsett,
inga oöverlagda handlingar.
Allt ska gå som på räls,
måhända långsamt
men mycket metodiskt.
Det är
som trodde vi på
den stora och ögonblickliga
KÄRLEKEN
där Amor ordnar tillfällen
för utbyte av ord
och tankar.
Låt oss se sanningen.
Det enda som kan få oss
att öppna oss
för varandra
är våra egna ord
och handlingar.
När vi ser att det vi hittills
har gjort inte räcker
måste vi våga
ta större steg,
istället för att suckande
ge upp.
Vi har något att förlora
men mer att vinna...
890320
En frustrerad ung kvinna (moi) diktade dessa rader våren 1989, som en replik på Tranströmers dikt Stenarna. Och i maj samma år, med bultande hjärtan, vågade jag och min man äntligen förklara för varandra hur det var och vad vi ville.
Hoppas att de fortfrande undervisar i litteraturhistoria på gymnasiet.
1 kommentar:
det här är en så bra blogg alltså
Skicka en kommentar