När det blir så tråkigt att det blir roligt

I dag har jag jobbat från nio i morse till halv tio på kvällen. Det är vad vi i Bryssel kallar en lång dag, och den tillbringades i utkanten av en stor konferens. Om man skulle räkna IQ per kvadratmeter skulle utställningsmontrarna vinna någon sorts hederspris - idel forskare och vetenskapsmän vart man än såg - men konferensdeltagarna hade ganska fullt upp med att följa sessionerna, så alla dessa briljanta och väl förberedda personer fick liksom stå på vänt under stora delar av dagen.
Ibland kan det bli så tråkigt att det blir roligt. Vid ett givet tillfälle under aftonens lopp utbröt en spontan frågesport i vår monter, på temat "Who wants to be a functionnaire".
Vinnare var den som kunde organisationsschemat utantill bäst. Och priset... tja han hade ju redan fått det.
I morgon måste vi vara på plats vid åtta-halv niodraget men inga hinder är för stora för dessa prima arbetshästar.