08 december 2011

Lökigt

Jag är asball egentligen. Också.
En sån som fick glasögonen sned-skallade i mosh-pit på hardcore-spelning på Galaxen 1995. Som skrev låtar och sjöng i punkband. Som flög skärm på säkert hundra meters höjd. Som egentligen kan cykla utan att hålla i styret. Som älskar att åka snowboard offpist.
Ny tid, ny stil. Gulliga läppbalsam, yllekläder och färgglada trådrullar. Också. Som lök, lager på lager. Valv efter valv öppnar sig...

2 kommentarer:

Jorun sa...

Och tänk att kvart i ett i natt kände Signe att det här måste sägas. Kära pingla, alla som känner dig vet att du är både punk och präktig, både flamma och mamma, både mild och vild. Tillfällig exponering av det ena får oss inte att glömma det andra.

Tyvärr är det här den bästa länken jag hittade till Alanis version av samma budskap: http://www.youtube.com/watch?v=b56l5KoJR4U Kanske kan du snappa upp några gitarrackord...

Elina och co sa...

Äsch, kom med nåt nytt. Det fattar varenda människa med lite koll att du är en hårding i prövad småbarnsmorsa-förpackning :)