Angående barnkläder

Jag har slutat följa bloggen Underbara Clara. Inte som något statement utan helt enkelt för att jag tappade intresset, för tillfället tänker jag helt enkelt inte så mycket på kikärtsallad, sköna hundpromenader och klänningar på pojkar. Men jag hamnade där idag och noterar att det hittills kommit 310 kommentarer på inlägget där hennes son har rosa babyklänning med rosa puffbyxor.
Min kommentar om jag skrev en skulle handla om att det är puckat med den övertydliga kösnuppdelningen i klädaffärerna. (Förresten flickkläderna är minst en storlek mindre än pojkarnas.)
Det viktigaste skälet att hålla sig till det glada allmänbarnsliga är för att slippa skaffa dubbla uppsättningar.
När jag sorterar in eller köper kläder till mina barn gosse och tös tänker jag på att det mesta ska vara i modeller och kvaliteter som båda kan ha och som lillkusinerna kan ärva sedan. Till exempel är det mycket bättre med broderade mönster än tryck eftersom de håller tvätt bättre.
Vi har ju en strid ström fina kusinkläder som passerar garderoben så det behövs egentligen bara enstaka komplement, resten är bara för ro skull. Jag kompletterar med färger och glada mönster som passar glada barn. Att gossen inte får det flickigaste efter tösen beror bland annat på att vi har två flickkusiner och ett par flickkompisar som kan få kläderna istället, hans garderob är ändå överfull.
Så basen i småvännernas garderober är samma plagg, samma röda och lila och gråa och lila och mörkblå och svarta mjukisbrallor och tights. Samma jeans, samma T-shirts, samma linnen, samma pyjamasar, samma utekläder, samma grälla strumpor. Kompletterat med alldeles egna härligt könsstereotypa plagg.