Vi hoppas så att det är tunnelmynningen vi ser! Veckan har varit prövande, O och A verkade bli friska från sin magsjuka, men så blev de sjuka igen. I natt ska det visa sig om detta upprepas en tredje gång, eller om det äntligen är klart.
I fredags natt när allt upprepades igen för O sa han: Jag är frisk! Hela hans kropp visade på motsatsen, men han ville så gärna åka och hälsa på sin kompis, något han själv planerat en vecka i förväg, kollat med kompisens mamma och längtat och längtat till. Men det räckte inte med positiva tankar, det blev att hålla sig hemma.
Men vi har hunnit leka, vara ute i strålande vårvintersol och så har vi sått tomatfrön och basilikafrön. Jag har planterat om två stackars förtorkade krukor med pelargoner och hoppas på ett växtunder, men min tro är mindre än ett senapskorn.
A har varit prinsessa i en rosa sammets t-shirt med pärlbroderi och papperskrona. Och hon tycker att det är såååå länge till dess hon ska fylla år, men nu är det i alla fall mindre än en månad. Själv känns det rätt snart innan jag fyller år...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar