Kvickrot

Nu har kriget börjat. Jo, jag vet, det är jag som kommer att förlora, men ändå. Jag har grävt och använt grepen och brutit, skakat ur, silat ut de vita och beige rötterna. Om en bit blir kvar, blir det en ny planta kvickrot. När jag ledsnat på kvickrotsjakten och gett mig är det dags att ställa dit pallkragar och fylla med jord. Sedan blir det en plats för örter och salladsgrönsaker, som är trevliga att ha nära verandan och uterummet.

Persilja, sallad, timjan, citronmeliss, gräslök, rädisor. Och troligen kvickrot. Den kanske går att woka?

Pallkragar

Hämtade maken på grillfest och kom hem med ett lass pallkragar. Tankarna snurrar kring vad det kan bli, men något tillfälligt i sommar tror jag, som handlar om att lyfta bort en stackars övervuxen rabatt med traktorskopa, jämna till och ställa ner två pallkragar efter varandra och två pallkragar högt. Fylla dem med kompost och jord och gödsel och plantera sallad, rädisor, koriander, dill, och kanske sommarblommor. Vi får se.

Längtans kompost

När jag körde bil hem från Luleå i torsdags insåg jag att jag längtade hem till komposten. Tömma den, kolla vad det blivit. Kanske bara det där att ta mig tid. När jag kom hem var det för sent.

En trevlig kollega berättade om sin kompost. Hur den fullkomligt surrade av maskar. Hur hon efter en middag blev tvungen att försvara kompostens rätt att få ta del av matresterna. (Gästen hade grisar som tydligen också gillade maten.)

I kväll har jag tagit mig tid. Tömt kompost 1, skjutsat ut jord till bärbuskar och rabatter. Och startat på nytt. Bottnat med gammal kompost och grenar. Lagt på ett lager gräsklipp. Sedan ett lager gamla löv och kvistar. Öppnat hushållskomposten och hämtat två skottkärror väldoftande halvklar, svampig kompost. Lagt på ett lager av detta. Så fortsatt att varva gräsklipp, torrt gammalt material och halvklar kompost till dess att kompost 1 var full igen. Överst täckte jag med jord och sedan vattnade jag med en kanna vatten. Sedan var det kompost 2 tur. Jag plockade bort allt torrt gammalt material på toppen till dess att jag kom ner till lager av kompost med frisk, grov struktur. Jag lassade i ett skottkärrlass av det och körde det till humlebädden.

Hushållskomposten har jag också påbörjat igen, med luftiga grenar i botten. Sedan det översta lagret av hushållskomposten, som inte var nedbrutet ännu. Sedan är det bara att fylla på med matrester, varvat mad torra löv som strömaterial, för att komposten inte ska bli för blöt utan välbalanserad. Det är härligt att göra jord!

Allt blommar vitt

• Det måste vara så att juni månads insekter har ögon som är känsliga för vitt. Ok, det finns rosentry, blåbärstry och skogstry, men för övrigt är det vitt. Snöbollsbuske, rönn, hagtorn, äppelträd, päron, plommon, smultron, jordgubbe och till detta hundkex. Hon skulle ha trivts, hon Vita Sackville-West. Och jag hittade en ny blommande liten buske idag, en vit spirea.

Växtlighet

Det här med att det växer. Att päronträdet till slut verkar spricka ut. Att plommonet tänker blomma imorgon. Att ärterna skjuter skott. Att rödbetorna, morötterna, rädisorna och majrovorna har hjärtblad. Tulpaner som blommar, påskliljor som har några dagar kvar att stråla. Att ormögat har blad.

Det där betyder mycket för mig. Liv. Glädje. Värme. Något utanför mig som beror av mig. Att jag planterat. Att jag tänkt ut. Att jag vattnat, rensat, skött om. Att jag glömt bort. Att jag låtit vara.

Första sommardagen!

Idag har jag njutit av att sitta vid en västervägg i kvällssolen. Så ljuvligt! Sunkigt fredagsmys utbytt mot grillkväll. Imorgon blir det trädgårdsmys.

Pyspunka

En tidplan sprack idag och ut vällde en massa trötthet och lust att gå hem. Sagt och gjort. Så ikväll har jag lätt om hjärtat sått fröer, planterat om det som behövde planteras om och haft en känsla av skön helg. Jag har till och med sprungit lite igen, måste ta tag i det, det är ju inte så dumt.

När bubblan av hårda prioriteringar gått sönder så flyter det upp en massa mindre viktiga, men trots allt viktiga saker som jag kan ta tag i och tiden på jobbet kommer att flyga iväg imorgon. Tids nog kommer även pressen tillbaka, men i natt sover jag lugnt och tungt.

Blommande växter på plantskola

Note to self. Om jag köper blommande växter i maj som inte är lökväxter eller penseer får jag finna mig i att bära dem in och ut ur huset. Om det sedan handlar om jordgubbsplantor så dröjer det en hel månad innan de hamnar i näringsrik och skön jord. Inte en så bra ide, men gjort är gjort och våren går fort...

Jag får nog sätta dem i någon slags lätt och stor hink som kan åka in och ut till det är dags att sätta dem i jorden.

Jag har även på andra sätt blivit påmind om livets korthet idag.

Vilodag

...trädgårdsdag. Eller i alla fall 1,5 timme ostört påtande. Jag har rensat ogräs med grep som jag lärde mig på trädgårdsmåndag. Och jag har gödslat. Och jag har planterat revsuga. Med det fina namnet Chocolate chips. Bladen är bruna och ser väl ut så. Blomman blir blå, det blir fint. Nu finns den i två av mina rabatter.

Och så har jag ställt upp en fin sten jag hittade i Ammarnäs, som är som en staty.

Inget jobb idag, jag känner mig duktig!

Jo.

Imorgon kan det hända att den första krokusen slår ut. Om inte bakslaget hinner först. Kampen om herraväldet. Gumman Tö eller Kung Bore. Natten mellan fredag och lördag ser det lite tufft ut och sedan säger prognosen vinter. Ja, ja, mina små lökväxter får skynda sig, eller härda ut ytterligare en gång i väntan på den riktiga våren.

Men just nu har Gumman Tö ett klart övertag, legdan är snöfri, där vi för en vecka sedan åkte sportlovsskidor. Grönt gräs sticker fram, malvor och violer har behållit sina gröna blad under snön. Heja våren!

Höstmys

Jag binder en krans
av knallröda grenar, rysk
kornell och kärlek

Torsdag morgon

Första snön lyser
med sin frånvaro hos oss
och frosten glittrar

Flora och fauna

Vykort från Roodebeek, måndag 22/7 2013.



Hej Matte och Matte.

Det är lite mer än trettio grader varmt i dag och vi bor utomhus som äkta trädgårdstigrar. Vi har bantat lite men inte mycket. Vi har fångat flugor men inte klippt gräsmattan. I dag kom en låtsasmatte från förr på besök med lillhunden: De påstod att de skulle plocka körsbär och lägga i vår frys som en överraskning men när de fick se trädet åt Låtsasmatten upp hela skörden själv. Om vi förstod saken rätt menade hon att det var ett ovanligt benigt körsbär. Förmodligen beror det på att det inte regnat ett dugg sen ni åkte. 

Vi vet vem eller vilka som tagit resten men vi har lovat att inte berätta något.

Puss och kram från trädgårdstigrarna.

Det går år mycket vatten i hettan

Vi vaktar trädgården och patrullerar
under buskarna med oregelbundna intervall.
Inga inkräktare än så länge.

Lina solar och solar men blir inte brunare

Hunden hälsar, tror vi.

Det är ganska snyggt här, som ni vet.

Oktoberdag

Än är det höst i Bryssel, även om vi haft några dar med frostkänsla. I dag växlade vädret mellan sol och regn och temperaturen låg på 7-8 grader. Jan och jag hade en arbetsdag i Roodebeek. Några spikade tak, andra krattade löv och lekte med katter. En massa potatis skulle rivas och nu åker vi tillbaka för att äta palt. Fin familjedag mitt i semestern.

Lövteamet tar paus från krattan för att njuta av hösten (och fotografera den) .

Vintertid - dags att ställa tillbaka hönorna

Efter en lång, sval men skön utesommar är det dags för hönorna och tuppen att flytta in i vinterhuset igen. Jag har städat ur sommarstugan och in vinterboet. Sedan har jag burit alla hönor från nattbjälken till det nya stället. Tant Brun, Silvia, Madeleine, Estelle, Angry Bird, Kuckel, Viktoria och Citronen. Allt gick väldigt lugnt och fint. Jag lyfte ner hönan framifrån och alla hönor reagerade lika, "Va, skulle du ta ner mig, jag trodde du skulle ta syrran istället". Jag bar dem under armen, småpratade med dem och klappade dem. De gillade läget. Tuppen brydde sig måttligt, han stoppade huvudet under vingen medan jag bar bort hans hönor.

Nu längtar och väntar vi på våren.

Men för A blir det en lättnad, hon gillar inte tuppen och nu kan hon vara ute på gården utan att bry sig för fem öre. Vill hon så kan hon kika på honom genom hönshusets glasdörr, men han kan vare sig picka eller sporra henne. Skrattar bäst som skrattar sist!

Förhösten

Sensommaren går över i förhöst och det har jag firat med att:

• Plocka hallon
• Ställa undan trädgårdsmöblerna
• Promenera
• Räfsa (tallbarr...)

På förhösten är + 15 C ljuvligt, regn är ok och förväntningarna är helt enkelt inte så stora. En bra tid!

The reason for the season

Augusti: bärens tid och sockerchockernas månad. Storklas och Öjebyn. Storklas gör verkligen skäl för namnet, de största bären är som spelkulor.

Hallonen är en underbar sort , vi kan kalla dem Stöcksjö, som fanns här när vi flyttade hit. De växer i ovårdade snår och det bara väller fram bär i år.

Men vad gör man med allt gott? Fyller frysen. Gör hallonpaj (lägg gärna till en tsk vaniljsocker i smeten.). Och idag:svartavinbärsmarmelad smaksatt med ingefära! Mycket god! Jag gjorde en sats med vaniljsmak också, men den har jag inte smakat på än.

Här finns det bär

...stanna nu! sa min fru och börja' plocka av det lilla som där fanns.
Sen, lilla vän, svara' jag, men vi ska väl ändå gå och se om det int' finns nå'n annanstans?

Nog är det tur att det kommer hit någon och plockar bär när vi bara vill vidare.

Själv har jag ägnat mig åt att plocka in hallon, svarta vinbär och röda vinbär. En annan dag, när det är mörkt och kallt ska det bli sylt till pannkakorna, en vinbärskaka, vinbärs- och bananmos... hallonpaj!

Imorgon bär jag in bär igen... om det nu bara finns plats i frysen. Annars får jag börja safta.

Tant Brun

Vår äldsta höna heter Tant Brun.

 Ja, om sanningen ska fram kan detta vara Jackie Brown också, en av dem är död och en av dem lever... Vi har inte tagit något DNA prov på dem. Det kanske vi skulle ha gjort, ibland får man för sig att hon döljer något.

Hon har alltid hållit sig på sin kant. Men så är hon också den gammhöna som klarat sig längst, långt från rävens klor. Det är hon som varit mest upprörd när det kommer nya hönor till flocken.

Men ibland får hon för sig att ruva en stund på unghönornas ägg. Och nog trivs hon med livet, hon får sova på samma bjälke som tuppen, högsta hönset minsann.

16:20

Mamma, i morgon behöver jag väl inte göra något, sa dottern när hon i går kväll vinglade upp på rummet och la sig.
Nej, sa modern som hade hört från en veteran att dagen efter en rockfestival görs inte många knop.

Och man kan väl säga såhär: frukosten står i kylskåpet. Lunchen är tillbakastoppad i frysen. Vi får se om det blir gemensam middag.

Nu ska jag ut och försöka tämja min trädgård, så den inte får några revolutionära djungelidéer under de veckor den ligger för fäfot. Och inte i kväll, och inte i morgon kväll, och inte i övermorgon kväll, men då nästa kväll... Då har vi indisk jord under fötterna.