Jomensåatt.
Vi kunde ha åkt till äventyrsbadet, men jag vågade inte efter fem sex veckor med immunförsvaret på högvarv. Orkar inte hantera en ny laddning baciller.
Vi skulle testa barnvakten på stormarknaden, treåringen är nu treåring dvs tillräckligt gammal. DEt blev lyckat en ganska lång stund, jag hann ladda vagnen men i kassakön blev det pling plong Stormarknadens kundradio anropar Mamma. Nytt försök en annan gång.
Vi skulle träffa kompisarna i skogen men kom som aldrig iväg, när vi äntligen bara hade några kilometer kvar ringde de och sa att det nog är bebis på gång så de behövde passa på att vila timmarna innan det är dags att åka in. Livets bästa anledning att ställa in ett mellandagsfika!
Vi passerade det konstfrusna skidspåret, det med inträde, nu har jag sett hur starten ser ut och barnen fick leka i en snöhög. Det var bara -7C men askallt, efter en minut frös vi, efter åtta minuter åkte vi hem.
I bilen pratade vi om att man kan göra egna pommes frites. En vän från tonårslivet ska snart komma hit, vi skulle ha kunnat gjort en härlig mat eller i alla fall gjort fint. Det ena barnet klämde handen i en utfällbar stol nere vid porten och så blev det sömn som tröst för ena barnet och föräldern och pasta för den andra föräldern och barnet. Ketchup och körsbärstomater till barnet, rökt lammfiol lätt uppstekt med rosmarin, enbär och grädde som sås till mig.
Jag har torkat golvet och några stolar litegrann också, en stor mugg kaffe råkade.
Vännen kommer när som helst, så jag ska väcka Den Andre Föräldern nu.
Än finns det många timmar med potential kvar på den här dagen, rimligtvis tar det sig. Livet puttrar på idag, det händer inga stora saker men det sjuder av en ständig liten förväntan. Någon av alla föresatser kanske blir av till slut.
