Jag hade ett fint samtal i helgen med Signe om den obändiga viljan att ta sig vatten över huvudet. Och visst, det är roligare att dyka än att simma torrsim. Men det är också skönt att uthålligt simma längd efter längd och växla mellan att ha huvudet ovan och under vatten. Att få flyt i andningen. Just nu känner jag en stor längtan efter att komma upp till ytan och dra ett djupt andetag. Men jag har dykt ner och håller andan och tror att det går att följa repet en bit till, men snart måste jag vända om från mitt djupdyk.
Imorgon kväll stannar jag hemma från allt, bara så ni vet. Stannar hemma och andas och städar.
Jobba frisk NPF
1 vecka sedan
1 kommentar:
En annan liknelse: tänk när man lär sig köra bil och det är så fruktansvärt mycket att hålla reda på: växlarna och gasen och bromsen och kopplingen och vindrutetorkarna och högerregeln och övergångsställen och mittlinjen och backspegeln och hastigheten....
Och plötsligt så faller allt på plats och man bara kör. Och då är det allt det där andra som blir själva grejen. Att hitta dit man ska, och att hitta parkering! Att inte bli bländad av lågt stående sol. Att se fotgängarna och bromsa i tid vid problem och hantera vinterväglag, och allt och allt.
Just nu är det kanske som att träna för uppkörning samtidigt som man kör budbil och vickar för bilskolläraren. Men det kommer inte alltid att vara så.
Skicka en kommentar