Island och EU

Som sagt var: jag skrev en lång text förra natten och lyckades tappa bort den.

Ingen idé att återupprepa det som redan skrivits, och ingen idé att återge en massa information som redan finns summerad på exempelvis Wikipedia eller Visit Iceland.

Island har anmält intresse för EU-medlemskap och under nästa vecka kommer EU-kommissionen att meddela om de tycker det går an att starta förhandlingarna. Frågan finns på kommissionens dagordning inför mötet 24 februari, men det är förmodligen en formalitet. Den nya svenska kommissionären Cecilia Malmström skriver till example "En positiv nyhet är att Island strax är redo att börja förhandla om medlemskap. Kommissionen kommer att lämna sin s.k avis nästa vecka och förhandlingar kan därefer inledas." i ett inlägg på sin blogg.

Att Island ansöker om medlemskap är en direkt följd av finanskrisen. Landet är litet (320 000 invånare, dvs avsevärt mindre än Luxemburg som numera närmar sig en halv miljon.) Wikipedia säger att "Island befinner sig just nu i den värsta ekonomiska krisen en västerländsk demokrati någonsin råkat ut för. Alla stora banker på Island har tagits över av staten i spåren av finanskrisen 2008. Islands lilla befolkning gör att statens kostnader för finanssektorn uppgår till stora belopp per enskild invånare. Den isländska kronan har försvagats kraftigt, och handelsunderskottet mot omvärlden är tvåsiffrigt i procent av BNP" men det ska noteras att stycket saknar källhänvisningar.

I mångt och mycket borde medlemsförhandlingarna gå lätt, Island har inga svårigheter när det gäller demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Jag tror att två frågor kommer att dominera debatten: fisket och de isländska bankernas agerande under finanskrisen.

Helt klart har Island en oerhörd naturresurs i och med de rika fiskevatten som omger ön. Det kan tänkas att andra fiskenationer vill ha en bit av den kakan för att godkänna medlemskapet. Även efter Lissabonfördraget måste det finnas total enighet inom EU för att nya medlemsstater ska släppas in. Det medför att enskilda länder kan driva sina frågor rätt hårt gentemot ansökarländer. (Något som är tydligt i relationerna Slovenien - Kroatien och Grekland - FYROM)

Det andra stridsämnet, de isländska bankernas agerande, berör i första hand relationerna med Nederländerna och Storbritannien efter den isländska internetbanken Icesaves fall. Wikipedia har en kontinuerligt uppdaterad artikel i ämnet som verkar tillförlitlig.

Jag skulle gärna resa till Island på semester, men i sommar kan det hända att det blir Sicilien i stället. (Eller Grekland, eller Tunisien, vi är rätt flexibla i vårt hushåll...)