30 juni 2009
Några jordgubbsglada renar
Marianne å sin sida lider av renar i jordgubbslandet.
Olika ledsna ryska killar
Lovisa i two white horses bloggar om vemod.
Löken
Känner ni till The onion? Min favorit på nätet men jag glömmer alltid bort dem mellan varven...
|
29 juni 2009
Metallmamman
Men det är alltid för tidigt att ge upp.
De här glada gamängerna heter Disturbed och dem har jag sett i kväll, i typ 90 sekunder.
Disturbed är ett av 14-åringens favoritband och i kväll spelar de på Den Atelier, ett kvarter från min lilla lya. Utsålt. När jag gick hem från jobbet ringlade kön längst hela kvarteret. Kan ni då tänka er att jag, lagom söt men inte för rockig, lyckades övertala dörrvakterna att släppa in mig gratis? Så, jag har varit inne på spelningen och det hade inte alls varit dumt att ta en Bofferding och stanna kvar en stund men jag kände den stora svarta vaktens blickar i nacken så jag gick när jag handlat färdigt. Nästa konsert minns han nog mig...
Sen gick jag hem med Massive Attack i lurarna och bara idiotflinade. M.A. spelar för övrigt i Metz i november, men det känns ju väldigt tidigt att köpa biljetter nu.
På torsdag får pojkarna sin överraskning, så skvallra inte om ni till äventyrs pratar med dem innan dess...
[uppdatering: turnétröjor!]
De här glada gamängerna heter Disturbed och dem har jag sett i kväll, i typ 90 sekunder.
Disturbed är ett av 14-åringens favoritband och i kväll spelar de på Den Atelier, ett kvarter från min lilla lya. Utsålt. När jag gick hem från jobbet ringlade kön längst hela kvarteret. Kan ni då tänka er att jag, lagom söt men inte för rockig, lyckades övertala dörrvakterna att släppa in mig gratis? Så, jag har varit inne på spelningen och det hade inte alls varit dumt att ta en Bofferding och stanna kvar en stund men jag kände den stora svarta vaktens blickar i nacken så jag gick när jag handlat färdigt. Nästa konsert minns han nog mig...
Sen gick jag hem med Massive Attack i lurarna och bara idiotflinade. M.A. spelar för övrigt i Metz i november, men det känns ju väldigt tidigt att köpa biljetter nu.
På torsdag får pojkarna sin överraskning, så skvallra inte om ni till äventyrs pratar med dem innan dess...
[uppdatering: turnétröjor!]
Stavgång - framgång - bärsärkargång - etc.
I morse gjorde jag en storhurtig morgonpromenad; stavgång minsann.
I dag fick jag ett roligt telefonsamtal från någon som gärna ville träffa mig och prata jobb.
Nu på kvällen har jag beskurit mina vinrankor och om jag nu har resonerat rätt och klippt på rätt ställe kommer jag att få en stor och fin skörd.
Och så fick jag en ny vän på Facebook.
Och om nio arbetsdagar är det semester.
I dag fick jag ett roligt telefonsamtal från någon som gärna ville träffa mig och prata jobb.
Nu på kvällen har jag beskurit mina vinrankor och om jag nu har resonerat rätt och klippt på rätt ställe kommer jag att få en stor och fin skörd.
Och så fick jag en ny vän på Facebook.
Och om nio arbetsdagar är det semester.
Trött gumma
Det är 28 grader varmt i min lägenhet, varmare utanför.
Vårt tidrapporteringsprogram accepterar bara tio timmars arbetsdag, så en timma av dagens arbete är förlorad.
Fyra dagar kvar tills det blir semester, två av dem ska jag av outgrundliga skäl gå på kurs.
Hur mycket jobb jag har kvar att göra orkar jag inte ens tänka på. Och så här har det varit hela våren.
I DN läser jag att man behöver minst fyra veckors ledighet för att varva ner. Vilken tur då, att det är precis fyra veckor jag ska ha semester. Men redan nu börjar det kännas, det där som alltid känns: allt det man borde göra, de man borde träffa, tiden som aldrig räcker till, orken som inte riktigt infinner sig. Samtidigt vet jag ju att jag behöver de där intrycken, de där människorna, platserna, vyerna - om jag ska orka hösten. För vem säger att den kommer att bli annorlunda?
Nej, nu är det nog dags att muntra upp sig...
Vårt tidrapporteringsprogram accepterar bara tio timmars arbetsdag, så en timma av dagens arbete är förlorad.
Fyra dagar kvar tills det blir semester, två av dem ska jag av outgrundliga skäl gå på kurs.
Hur mycket jobb jag har kvar att göra orkar jag inte ens tänka på. Och så här har det varit hela våren.
I DN läser jag att man behöver minst fyra veckors ledighet för att varva ner. Vilken tur då, att det är precis fyra veckor jag ska ha semester. Men redan nu börjar det kännas, det där som alltid känns: allt det man borde göra, de man borde träffa, tiden som aldrig räcker till, orken som inte riktigt infinner sig. Samtidigt vet jag ju att jag behöver de där intrycken, de där människorna, platserna, vyerna - om jag ska orka hösten. För vem säger att den kommer att bli annorlunda?
Nej, nu är det nog dags att muntra upp sig...
Etiketter:
arbete,
energi,
jobb,
livet rodel,
stress,
ta nya tag,
Typ
28 juni 2009
Arg gubbe
- Jag var rätt grym va?
- Äh, jag har jobbat åt Vägverket i 20 år så jag är rätt härdad, svarade jag.
Jag borde ha sagt att du var helt galen, man behandlar inte folk på det där viset och du borde skämmas.
Det hela började med en härlig dag på älven, hela familjen åkte båt tillsammans med mina svärföräldrar och bland andra såg vi ön med gummibåtar Signe beskrev tidigare. Vi käkade sallad i båten, solade och hade det gott till dess att motorn la av när vi var längst ner i Umedeltat. Vår extra motor var trots medvind för klen för att orka särskilt långt uppför älven. Vi blev bogserade till E12-bron och fick hjälp av en kompis att hämta bil och fixa och trixa för att få hem familjen.
Efter att vi ätit middag åkte jag U och svärfar till Lilltuvan för att sjösätta gummibåten som bogserbåt och dra dit Angurvadel och ta upp båtskrället där. Lilltuvan är ingen offentlig båtplats, men de har en grusad väg ner i vattnet som ligger bra till i förhållande till där vi bor och framförallt inte så långt från vår strandade båt.
Jag fick tag i ett par tjejer som kom med en båt och de ringde sina föräldrar för att de skulle komma och öppna kedjan som täcker upptagningsplatsen. U och svärfar puttrade iväg med gummibåten och jag pratade med pappan som kommit på plats medan vi väntade på frun som skulle kunna koden till låset. När hon dök upp gick jag och hämtade bilen och båtvagnen för att vara beredd.
När jag kört några meter kom en man på cykel och såg ut att vilja prata med mig. Jag stannade, vevade ner rutan, och så var det igång.
- Var har du din stuga någonstans då? sa han med högrött ansikte. (Hjärtat började banka, jag blev rädd som om jag mött en stormskällande hund)
- Jag har ingen stuga här, sa jag
- Då ska du inte vara här heller, försvinn!
- Vår båt har havererat och vi behöver ta upp den.
- Det kan ni göra någon annanstans, du tar inte upp den här
- Men jag har pratat med människorna där borta och de har lovat att hjälpa mig.
- Du tar inte upp båten här, förvinn!
- Men vår båt har gått sönder! Vår extramotor klarar inte den starka strömmen.
- Det struntar jag i, du får ta upp den vid Gimonäs.
- Vi tar oss inte till Gimonäs, min man har åkt iväg med en gummibåt för att bogsera den hit, men vi kan inte ta den ända till Gimonäs
- Det fattar du väl att det är massor av folk som vill sätta i och ta upp sina båtar här men det är slut med det. Ni kan betala för er i Gimonäs och ta upp den där.
- Nej, det kan jag inte förstå, vår båt har havererat, vi tar oss inte till Gimonäs. (Vid detta lag var jag rätt uppvarvad och lite tårblank i ögonen som blir när jag känner mig förfördelad och arg. Här stod konflikten och vägde. Började jag grina kanske jag hade förlorat, behöll jag lugnet kanske jag vann.)
Då började arga gubben berätta att alla körde på deras enskilda väg och de fick åtgärda vägen för 50 000 per år och länsstyrelsen ville inte ge bidrag och det var så synd om dem och... (jag kunde andas ut, jag hade klarat mig...) ...han skulle självklart hjälpa mig att ta upp den havererade båten.
Undrar om han vinner några konflikter den arga gubben? Förmodligen mot dem som blir arga och tappar humöret och svär och domderar tillbaka. Men inte mot oss som behåller lugnet och har lång, lång, lång stubin, oss biter du inte på gubbe. Då kan du vara så grym du vill.
Sedan var det bara att konversera denne man i tjugo minuter och så kom äntligen U och svärfar. De bedömde situationen som så att han var lördagsfull, jag tror att han var hög på adrenalin. När jag åkte skuddade jag stoftet av mina fötter, och efter att ha berättat historien i morgon vid fikat hoppas jag att jag kan lämna den.
- Äh, jag har jobbat åt Vägverket i 20 år så jag är rätt härdad, svarade jag.
Jag borde ha sagt att du var helt galen, man behandlar inte folk på det där viset och du borde skämmas.
Det hela började med en härlig dag på älven, hela familjen åkte båt tillsammans med mina svärföräldrar och bland andra såg vi ön med gummibåtar Signe beskrev tidigare. Vi käkade sallad i båten, solade och hade det gott till dess att motorn la av när vi var längst ner i Umedeltat. Vår extra motor var trots medvind för klen för att orka särskilt långt uppför älven. Vi blev bogserade till E12-bron och fick hjälp av en kompis att hämta bil och fixa och trixa för att få hem familjen.
Efter att vi ätit middag åkte jag U och svärfar till Lilltuvan för att sjösätta gummibåten som bogserbåt och dra dit Angurvadel och ta upp båtskrället där. Lilltuvan är ingen offentlig båtplats, men de har en grusad väg ner i vattnet som ligger bra till i förhållande till där vi bor och framförallt inte så långt från vår strandade båt.
Jag fick tag i ett par tjejer som kom med en båt och de ringde sina föräldrar för att de skulle komma och öppna kedjan som täcker upptagningsplatsen. U och svärfar puttrade iväg med gummibåten och jag pratade med pappan som kommit på plats medan vi väntade på frun som skulle kunna koden till låset. När hon dök upp gick jag och hämtade bilen och båtvagnen för att vara beredd.
När jag kört några meter kom en man på cykel och såg ut att vilja prata med mig. Jag stannade, vevade ner rutan, och så var det igång.
- Var har du din stuga någonstans då? sa han med högrött ansikte. (Hjärtat började banka, jag blev rädd som om jag mött en stormskällande hund)
- Jag har ingen stuga här, sa jag
- Då ska du inte vara här heller, försvinn!
- Vår båt har havererat och vi behöver ta upp den.
- Det kan ni göra någon annanstans, du tar inte upp den här
- Men jag har pratat med människorna där borta och de har lovat att hjälpa mig.
- Du tar inte upp båten här, förvinn!
- Men vår båt har gått sönder! Vår extramotor klarar inte den starka strömmen.
- Det struntar jag i, du får ta upp den vid Gimonäs.
- Vi tar oss inte till Gimonäs, min man har åkt iväg med en gummibåt för att bogsera den hit, men vi kan inte ta den ända till Gimonäs
- Det fattar du väl att det är massor av folk som vill sätta i och ta upp sina båtar här men det är slut med det. Ni kan betala för er i Gimonäs och ta upp den där.
- Nej, det kan jag inte förstå, vår båt har havererat, vi tar oss inte till Gimonäs. (Vid detta lag var jag rätt uppvarvad och lite tårblank i ögonen som blir när jag känner mig förfördelad och arg. Här stod konflikten och vägde. Började jag grina kanske jag hade förlorat, behöll jag lugnet kanske jag vann.)
Då började arga gubben berätta att alla körde på deras enskilda väg och de fick åtgärda vägen för 50 000 per år och länsstyrelsen ville inte ge bidrag och det var så synd om dem och... (jag kunde andas ut, jag hade klarat mig...) ...han skulle självklart hjälpa mig att ta upp den havererade båten.
Undrar om han vinner några konflikter den arga gubben? Förmodligen mot dem som blir arga och tappar humöret och svär och domderar tillbaka. Men inte mot oss som behåller lugnet och har lång, lång, lång stubin, oss biter du inte på gubbe. Då kan du vara så grym du vill.
Sedan var det bara att konversera denne man i tjugo minuter och så kom äntligen U och svärfar. De bedömde situationen som så att han var lördagsfull, jag tror att han var hög på adrenalin. När jag åkte skuddade jag stoftet av mina fötter, och efter att ha berättat historien i morgon vid fikat hoppas jag att jag kan lämna den.
27 juni 2009
Tuffa killar
Nu stoppar jag ett paraply i väskan och ger mig ut i kvällsvimlet. Pang bom krasch.
[Les Tambours du Bronx spelar på Place Guillaume II 21h30. 20h00 spelar percussioneleverna från konservatoriet, så dem missar jag tyvärr. Fast jag hörde dem spela på gågatan innan storregnet kom, så de får nöja sig...]
Tuffa grejer
Jag har tagit hål i öronen på salong. Det gick bara bra och gör redan inte ont. Jag har läst ut första Stig Larsson-boken vid fyratiden inatt och börjat på nästa. Det gick bara bra och jag tror inte de värsta scenerna kommer störa mig framgent. Idag såg jag femton ungdomar i varsin gummibåt som sammanlänkade flöt nedströms älven. Jag har en likadan båt i källarförrådet. Jag skulle litegrann vilja testa men det är nog för oansvarigt.
25 juni 2009
Lyckats
I dag har jag lyckats med en hel rad saker.
-- Ta en morgonpromenad à la Jorun - OK inte riktigt som Jorun; jag startade en timma senare och gick bara hälften så långt... Men ändå.
-- Kånka hem en tiokilossäck med kattfoder på lunchrasten.
-- Klara det teoretiska provet på vinkursen, så att jag numera är behörig att gå fortsättningskursen
-- Se filmen Millennium - förresten en konstigt upplevelse att se en svensk film på en belgisk biograf. Jag tror inte att jag kan komma på något att säga om filmen som aldrig tidigare har sagts... men jag är nöjd med att jag såg den.
-- Missa sista tunnelbanan hem - jag gick från Merode vilket för all del gick alldeles utmärkt men o vad klockan är mycket nu!
-- Få skavsår på fotsulorna.
Tidigare hade jag skavsår på hälen och mellan tårna. Nu vet jag inte vilka skor jag kan tänkas kunna ha på mig i morgon. Nu måste jag nog vara hemma av medicinska skäl.
Och så har jag jobbat också. Det känns som om jobbet har fått precis så mycket plats i den här uppräkningen som det förtjänar.
-- Ta en morgonpromenad à la Jorun - OK inte riktigt som Jorun; jag startade en timma senare och gick bara hälften så långt... Men ändå.
-- Kånka hem en tiokilossäck med kattfoder på lunchrasten.
-- Klara det teoretiska provet på vinkursen, så att jag numera är behörig att gå fortsättningskursen
-- Se filmen Millennium - förresten en konstigt upplevelse att se en svensk film på en belgisk biograf. Jag tror inte att jag kan komma på något att säga om filmen som aldrig tidigare har sagts... men jag är nöjd med att jag såg den.
-- Missa sista tunnelbanan hem - jag gick från Merode vilket för all del gick alldeles utmärkt men o vad klockan är mycket nu!
-- Få skavsår på fotsulorna.
Tidigare hade jag skavsår på hälen och mellan tårna. Nu vet jag inte vilka skor jag kan tänkas kunna ha på mig i morgon. Nu måste jag nog vara hemma av medicinska skäl.
Och så har jag jobbat också. Det känns som om jobbet har fått precis så mycket plats i den här uppräkningen som det förtjänar.
Hemma
Nödvändigheter som myggnät till syskonvagnen, nya sommardäck, ett fixat barnvagnshjul, en mobiltelefon till Herr Partner (som numera kan ta emot MMS), en bikini (som behöver sys om eller ges vidare), barnkläder och blanka lackskor, Djungelboken på VHS, några nästan nya tidningar.
Rökt lamm och pastasallad på balkongen följd av flera picnicar (bullar och kaffe på rutig filt, festis på parkeringen, kallskuret, exotiska frukter, ostar, olivchiabata, västerbottensostpaj och ett kvällsbad i en solvarm sjö. En frisk och nöjd familj, med sällskap av en god vän.
En vanlig dag i gruvan.
Rökt lamm och pastasallad på balkongen följd av flera picnicar (bullar och kaffe på rutig filt, festis på parkeringen, kallskuret, exotiska frukter, ostar, olivchiabata, västerbottensostpaj och ett kvällsbad i en solvarm sjö. En frisk och nöjd familj, med sällskap av en god vän.
En vanlig dag i gruvan.
Etiketter:
gamla kompisar,
kost,
livet,
lycka,
modeblogg shopping
24 juni 2009
Livsvisdom
Ett stråk av vemod; dags att jobba igen om två månader. Som ju är jättelång tid. Men bebisen kommer snart vara ett småbarn och den då kända världen kommer vara en annan. Det kommer bli annorlunda men troligtvis bra. Jag läser mina blogginlägg från 2007 och minns förra övergången. Det gjorde ont då.
Älskade lillasyster!
Allt av det bästa till henne jag tycker så mycket om. Hon fyller år idag och jag önskar jag vore där.
Glada vi
Idag var C, en vän till familjen, här med sin nya kamera och tog drygt 500 bilder. Jag bjuder på en, om ni undrar hur våra frisyrer ser ut.
23 juni 2009
Bad hairday
I dag var jag hos frissan. Ett besök med förhinder. Jag kom som avtalat 11.15 och tyckte att det var väldigt många andra kunder på bara två frisörer. Men en av frisörerna tog sig an mig och tvättade mitt hår.
Nostalgisk flashback till den tid när frissorna brukade säga "vilket bra hår du har". Annat land, annan tid.
Sedan fick jag sitta ett tag och vänta. Till sist kom en av frisörerna fram till mig.
Det visade sig att det inte fanns något spår av min bokning i deras almanacka och ingen av frisörerna kom ihåg att jag hade bokat en tid i egen hög person just före stängningsdags dagen innan. Hur jag än hävdade att de faktiskt hade sagt just 11.15 blev de inte övertygade.
Spiken i kistan: jag sa att jag ville klippa lugg och visade en inspirationsbild på en ganska söt lite uppklippt a-formad liten lugg.
Hur kan det bli så här?
Slutsats: klippningen blev OK och det var inte speciellt dyrt. Men nästa gång är jag beredd att betala lite extra för att få en frisör som säger något smickrande om min hårkvalitet. Oj, nu minns jag vad frissan sa förra gången och inser att jag fick skylla mig själv när jag var så dumdristig att jag gick tillbaka till samma ställe...
-- Ska jag ta schampo för tunt hår? frågade hon.
Nostalgisk flashback till den tid när frissorna brukade säga "vilket bra hår du har". Annat land, annan tid.
Sedan fick jag sitta ett tag och vänta. Till sist kom en av frisörerna fram till mig.
-- Ursäkta men har ni bokat tid, madame?
Det visade sig att det inte fanns något spår av min bokning i deras almanacka och ingen av frisörerna kom ihåg att jag hade bokat en tid i egen hög person just före stängningsdags dagen innan. Hur jag än hävdade att de faktiskt hade sagt just 11.15 blev de inte övertygade.
Spiken i kistan: jag sa att jag ville klippa lugg och visade en inspirationsbild på en ganska söt lite uppklippt a-formad liten lugg.
-- Njae madame, det där är vad jag kallar en stor lugg. Den passar bra om man har mycket hår. Ni har helt enkelt inte tillräckligt mycket hår för det, madame.
Hur kan det bli så här?
Slutsats: klippningen blev OK och det var inte speciellt dyrt. Men nästa gång är jag beredd att betala lite extra för att få en frisör som säger något smickrande om min hårkvalitet. Oj, nu minns jag vad frissan sa förra gången och inser att jag fick skylla mig själv när jag var så dumdristig att jag gick tillbaka till samma ställe...
Flashback: Frisörskan håller fram en färgkarta.
Jörel: Jag skulle faktiskt helt enkelt färga in håret i min naturliga hårfärg; jag har inte lust att alltid hålla på att färga håret.
Frisörskan (fingrar på utväxten): Fast det finns just ingen naturligt hårfärg kvar, om man så säger.
22 juni 2009
Liv
Grattis Signe till dina framsteg i hemmet!
Vi har grävt en vallgrav på södra sidan huset, där det ska bli en bred gång, 1,4 m med släta fina plattor som A kan gå på med sin rollator. Det är ett av semesterprojekten i år. Sedan har jag några liter färg som borde på plats på huset. Sedan är det ett telefonsamtal som jag hoppas någon ska ringa till mig med ett erbjudande jag inte kan motstå. Och Lappis. Och härliga vecka 30 i Ammarnäs och Aitelnas. Jag har börjat min träning inför fjällmarschen, jag kommer inte att kunna springa utan det blir promenad och troligen är 6,5 km min distans, men jag väntar med att bestämma sträcka till dagen då anmälan ska ske.
Imorgon ska jag och U på IKSU SPA, han fick entrén i födelsedagspresent och jag hakar på. Och på kvällen kanske vi lyckas få upp vår egen pool.
Så vilka sommarprojekt har ni Jörel och Jorun?
Vi har grävt en vallgrav på södra sidan huset, där det ska bli en bred gång, 1,4 m med släta fina plattor som A kan gå på med sin rollator. Det är ett av semesterprojekten i år. Sedan har jag några liter färg som borde på plats på huset. Sedan är det ett telefonsamtal som jag hoppas någon ska ringa till mig med ett erbjudande jag inte kan motstå. Och Lappis. Och härliga vecka 30 i Ammarnäs och Aitelnas. Jag har börjat min träning inför fjällmarschen, jag kommer inte att kunna springa utan det blir promenad och troligen är 6,5 km min distans, men jag väntar med att bestämma sträcka till dagen då anmälan ska ske.
Imorgon ska jag och U på IKSU SPA, han fick entrén i födelsedagspresent och jag hakar på. Och på kvällen kanske vi lyckas få upp vår egen pool.
Så vilka sommarprojekt har ni Jörel och Jorun?
20 juni 2009
Livsförbättring

Nu är vi i full färd med att ta itu med saker. Full färd, men kanske en sak per dag. Som att städa bilen. Laga barnvagnarna, skaffa myggnät och reservdelar. Idag har flera älskade möbler fått ett nytt hem, det finns en särskild korg i hallen för gästernas mössor och andra accesoarer, extramadrassen ska bli en säng-gavel och låneböckerna har fått en plats. Nu finns det en iordningställd plats om jag vill sy. Tre tvättkorgar står i bredd; vita, rödgul och blåsvart kulörtvätt. Minst en fullproppad banankartong med kläder och smågrejor ska till Myrorna.
Så skönt, så välbehövligt. Vi lämnar boet ibland också. På bilden; flaggor på båten hem från Norrbyskär igår.
Sommar(kam)prad
Jag ger upp mitt försök att lyssna på första sommarprataren för i år, Ingvar Kamprad. Men åh så jobbig musik han spelar; Povel Ramel x flera, Flickorna från Småland, Säg inte nej säg kanske kanske kanske.
Kanske kanske inte.
Kanske kanske inte.
Yngwie Malmsteen - spaning
Det här är konstigt:
Yngwie Malmsteen är ingen som jag vet något om egentligen.
Men nu har han dykt upp tre gånger samma vecka. Ligger han i luften på något sätt? Det var tre helt separata tillfällen.
-- En kompis: "ursäkta nu pratar jag som Dolph Lundgren. Eller, vad heter han... Yngwie Malmsteen".
-- S kompis och hennes mamma berättade att kompisens storasyster gillade hårdrock. AC/DC, Kiss, och Yngwie Malmsteen. Vi satt och googlade länge för att ta reda på vilket band Yngwie Malmstee hade varit med om - de hade en känsla av att det var något stort och känt, men jag hittade mest soloinsatser.
-- och i går efter jobbet hade vi en liten cocktail till minne av den svenska midsommaren. Min chef tyckte inte att den musik jag hade ordnat var särskilt häftig. Själv gillade han heavy metal, gärna svensk. I bilen lyssnade han på ... Ja just det.
Med det här inlägget blir det fyra gånger på en vecka... ;.)
Yngwie Malmsteen är ingen som jag vet något om egentligen.
Men nu har han dykt upp tre gånger samma vecka. Ligger han i luften på något sätt? Det var tre helt separata tillfällen.
-- En kompis: "ursäkta nu pratar jag som Dolph Lundgren. Eller, vad heter han... Yngwie Malmsteen".
-- S kompis och hennes mamma berättade att kompisens storasyster gillade hårdrock. AC/DC, Kiss, och Yngwie Malmsteen. Vi satt och googlade länge för att ta reda på vilket band Yngwie Malmstee hade varit med om - de hade en känsla av att det var något stort och känt, men jag hittade mest soloinsatser.
-- och i går efter jobbet hade vi en liten cocktail till minne av den svenska midsommaren. Min chef tyckte inte att den musik jag hade ordnat var särskilt häftig. Själv gillade han heavy metal, gärna svensk. I bilen lyssnade han på ... Ja just det.
Med det här inlägget blir det fyra gånger på en vecka... ;.)
Rådbråkad
Dagen efter att jag fött mitt första barn frågade någon mig om jag kände mig rådbråkad. Eftersom jag inte riktigt visste vad ordet betydde svarade jag nej. Ikväll kollar jag äntligen upp ordet. "
Avrättningssätt där den dömde avlivades genom att lemmarna krossades (...)medan denne ännu var i livet och sedan kunnat få lida i flera dagars tid innan döden inträdde. Den dödes kropp, på hjulet, skall sedan ha utställts till allmänt beskådande." Oj vilken illustrativ metafor. Men det kändes inte riktigt så, även om "lida flera dagars tid", "hjul" (en rullstol) och "allmänt beskådande" (sjukhusets centralhall) var aktuella termer vid tillfället.
18 juni 2009
Vitvarudrömmar
Pyttelilla bänkdiskmaskinen har börjat funka dåligt. Kris i kärnfamiljen: investera i en fullstor, rationallisera bort husgeråd motsvarande det underskåp som i så fall måste monteras bort. Det betyder i så fall att vi planerar att bo kvar i hyrestrean ett bra tag till.
Eller impulsköpa en villa med diskmaskin.
Handdiska.
Eller felsöka.
Eller impulsköpa en villa med diskmaskin.
Handdiska.
Eller felsöka.
17 juni 2009
Utvecklingsbloggen
Skills som bebisen snart 6 månader utvecklat idag: riva sönder tidning, knöla ihop papperet, stoppa det i munnen, svälja och kräkas upp det. Självklart återkommer jag snart med fler omistliga milstolpar.
Flygtuttar
Jag kan visst inte hålla mig ifrån att skriva om mina bröst... Men det är en gullig och inte pinsam historia.
När jag flög m första bebisen och frågade personalen om det var ok att amma vid takeoff och landning (för att jag läst att det är så bra att tryckutjämna åt bebisen) sa stewarden att det gick bra så länge bebisen sitter med huvudet vänt rakt framåt. Det går ju inte... hoppas jag.
När jag flög m första bebisen och frågade personalen om det var ok att amma vid takeoff och landning (för att jag läst att det är så bra att tryckutjämna åt bebisen) sa stewarden att det gick bra så länge bebisen sitter med huvudet vänt rakt framåt. Det går ju inte... hoppas jag.
16 juni 2009
No gardener garden
Sommarlov från förskolan
15 juni 2009
Glad måndag
Helgen har varit solig, kalasbra och kalasfylld. Synd att det inte fanns någon liten vilodag att ta till, men jag tror jag laddat batterierna ändå.
I dag vräker regnet ner, jag har otroligt mycket att göra (det blir visst aldrig annorlunda!) och ett rykte säger att min 14-åring tänker klippa av sig sitt långa hår i eftermiddag.
Nu kör vi.
14 juni 2009
Interkattionella förhandlingar II
I dag hade vi sameuropeiskt möte vid köksbordet. Min goda vän kattuppfödaren från Nederländerna, med söner. Och hennes goda vänner kattuppfödarna från Frankrike. Och två turkiska angorakillar som kom hem efter fyra veckor i Nederländerna.
I dag fick vi tillbaka den kattunge som länge fick gå under namnet Linette för att den var så liten och så lik sin mamma. Nu är han stor och snygg. Foton kommer väl så småningom på Förmodligen. Fyra veckor har han umgåtts med andra katter, och nu känner hans mamma inte igen honom.
Och brorsan Odysseus den vittbereste fick åka till Frankrike.
I dag fick vi tillbaka den kattunge som länge fick gå under namnet Linette för att den var så liten och så lik sin mamma. Nu är han stor och snygg. Foton kommer väl så småningom på Förmodligen. Fyra veckor har han umgåtts med andra katter, och nu känner hans mamma inte igen honom.
Och brorsan Odysseus den vittbereste fick åka till Frankrike.
Wild child
Dagens fundering rör föräldrar som inte kan lita på sina barn. Som måste dubbelkolla allt barnen uppger att de ska göra. Om barnet säger att hon ska gå på en fest måste de ringa och kolla - under någon förevändning - att festen verkligen ska äga rum, och att föräldrarna till den som anordnar festen verkligen vet om den. Om barnet säger att hon ska sova över någonstans måste de kolla att det verkligen stämmer.
I går kväll hade en mamma inte dubbelkollat tillräckligt. Det slutade med att de fick åka in och leta efter sin 14-åring i centrala Bryssel och hittade henne på Grand place. Jag vet inte hur farligt det är där på natten, men skulle absolut inte vilja att min dotter hängde där på egen hand. Inte förrän vi har klarat av etapperna på vägen, som att komma hem när man har sagt, att ringa när man kommer fram, att bygga upp förmågan tillsammans med kompisar att se efter varandra.
När går det snett mellan föräldrar och barn? När föräldrarna inte dubbelkollar tillräckligt, inte har tillräckligt pli på sina barn, helt enkelt tappar kontrollen?
Eller när barn och föräldrar slutar lita på varandra?
Jag vet inte om man ska förvänta sig att ens barn blir opålitliga som tonåringar och helt enkelt gå in i en ny regim: OK nu är du så stor så jag måste tjuvläsa din dagbok, hacka in på din facebook, följa upp dina göranden och låtanden...
Jag vet inte. Det är en skör tid mellan "nästan flygkunnig" och "utflugen" som man nu ska improvisera sig igenom. Det är först i efterhand man vet om det gick vägen... När barnet fyllt 40 och lagt tonårstiden bakom sig...
I går kväll hade en mamma inte dubbelkollat tillräckligt. Det slutade med att de fick åka in och leta efter sin 14-åring i centrala Bryssel och hittade henne på Grand place. Jag vet inte hur farligt det är där på natten, men skulle absolut inte vilja att min dotter hängde där på egen hand. Inte förrän vi har klarat av etapperna på vägen, som att komma hem när man har sagt, att ringa när man kommer fram, att bygga upp förmågan tillsammans med kompisar att se efter varandra.
När går det snett mellan föräldrar och barn? När föräldrarna inte dubbelkollar tillräckligt, inte har tillräckligt pli på sina barn, helt enkelt tappar kontrollen?
Eller när barn och föräldrar slutar lita på varandra?
Jag vet inte om man ska förvänta sig att ens barn blir opålitliga som tonåringar och helt enkelt gå in i en ny regim: OK nu är du så stor så jag måste tjuvläsa din dagbok, hacka in på din facebook, följa upp dina göranden och låtanden...
Jag vet inte. Det är en skör tid mellan "nästan flygkunnig" och "utflugen" som man nu ska improvisera sig igenom. Det är först i efterhand man vet om det gick vägen... När barnet fyllt 40 och lagt tonårstiden bakom sig...
13 juni 2009
Märkligt rörande
En märkligt rörande gigantisk marionettteater. Jag förstår inte ett ord men det är stort, långsamt och vackert. Fortsättning på ziza.ru - se länk nedan.
Observation av det belgiska domstolsväsendet
... som utlovat.
Ett litet rättegångsreferat som jag läste i går.
En liten grå tant hade satt i system att gå på fina restauranger, beställa något riktigt gott, och äta en härlig måltid. När det var dags att betala upptäckte hon att hon inte hade några pengar. Så då lämnade hon en fotokopia av sitt ID-kort, en ring, eller ett bankkort som pant för att hon skulle komma tillbaka, och så kom hon aldrig tillbaka.
Tio gånger hade hon hunnit göra samma sak, innan hon kallades inför rätta. Därefter hann hon med sex ytterligare måltider, den senaste i slutet av maj, innan domstolsförhandlingen ägde rum.
Tanten bekände och grät, och lovade att hon aldrig aldrig skulle göra om det.
Domstolens ordförande ville förstå varför hon hade gjort det. En sorglig liten historia, mannen var död och hon var pensionerad och ensam. När mannen levde brukade de då och då gå på fina restauranger, när han var död hade hon inte längre råd men mycket större behov av att se folk.
Jaha, domen då?
Egentligen borde damen få ett villkorligt fängelsestraff, men åklagaren ansåg att det skulle vara mer konstruktivt för damen att göra samhällstjänst, så hon fick komma ut och träffa lite folk. Plus psykologkontakt.
Jag läste ett annat referat om en rättegång där allt som rörde själva skuldfrågan var solklart. Rättegången handlade om "varför". De psykologiska drivkrafterna bakom denna hemska gärning.
Min observation är väl snarare en fråga. Har svenska domstolar samma psykologiska intresse eller är deras huvudsyfte att fördela skulden?
Ett litet rättegångsreferat som jag läste i går.
En liten grå tant hade satt i system att gå på fina restauranger, beställa något riktigt gott, och äta en härlig måltid. När det var dags att betala upptäckte hon att hon inte hade några pengar. Så då lämnade hon en fotokopia av sitt ID-kort, en ring, eller ett bankkort som pant för att hon skulle komma tillbaka, och så kom hon aldrig tillbaka.
Tio gånger hade hon hunnit göra samma sak, innan hon kallades inför rätta. Därefter hann hon med sex ytterligare måltider, den senaste i slutet av maj, innan domstolsförhandlingen ägde rum.
Tanten bekände och grät, och lovade att hon aldrig aldrig skulle göra om det.
Domstolens ordförande ville förstå varför hon hade gjort det. En sorglig liten historia, mannen var död och hon var pensionerad och ensam. När mannen levde brukade de då och då gå på fina restauranger, när han var död hade hon inte längre råd men mycket större behov av att se folk.
Jaha, domen då?
Egentligen borde damen få ett villkorligt fängelsestraff, men åklagaren ansåg att det skulle vara mer konstruktivt för damen att göra samhällstjänst, så hon fick komma ut och träffa lite folk. Plus psykologkontakt.
Jag läste ett annat referat om en rättegång där allt som rörde själva skuldfrågan var solklart. Rättegången handlade om "varför". De psykologiska drivkrafterna bakom denna hemska gärning.
Min observation är väl snarare en fråga. Har svenska domstolar samma psykologiska intresse eller är deras huvudsyfte att fördela skulden?
Detta har livet lärt mig
Se till att handla innan affären stänger, om du har bjudit hem gäster.
Allvarligt.
Allvarligt.
12 juni 2009
Observationer
Jag har fastnat framför någon sorts TV-shop medan jag egentligen borde gå till jobbet. Ska försöka slita mig nu.
Men här kommer tre observationer i snabb följd.
* * *
TV-shop funkar bättre ju fler vittnesbörd det finns om samma produkt, särskilt om de som bär vittnesbörd är från olika grupper. Som till exempel hudvårdsprodukter: en ung fotomodell, en ganska oansenlig sångerska, en hudläkare, en supersnygg mamma och en äldre skådis.
Det är svårt att värja sig efter ett tag när man fått höra så många olika vittnesbörd.
Bästa boten är - faktiskt - att fortsätta titta. Efter den tredje uppsättningen av mirakelhudvårdsprodukter är man botad - inte därför att man nödvändigtvis blivit klokare men eftersom man helt enkelt inte kan bestämma vilken av alla dessa fantastiska produkter man till sist ska satsa sina slantar på...
Här känner jag ett behov av att förtydliga att jag aldrig aldrig aldrig handlat på TV-shop.
* * *
Jag har upptäckt att bästa sättet att få se en uppskattande glimt i chefernas ögon är att sträcka fram en snyggt layoutad produkt i fyrfärg. Det spelar ingen roll att mitt arbete inte syns på utskriften, att det i själva verket inte alls är jag som har gjort det; mitt jobb ligger på ett helt annat plan. Men jag hade kunnat sitta en halv dag hos storchefen och berätta om mitt projekt och han skulle ändå inte ha blivit lika imponerad som av att titta en liten stund på färgutskriften jag räckte fram.
Note to self: skaffa färgskrivare.
* * *
Slutligen: Här tänkte jag dela med mig av en intressant insikt om det belgiska domstolsväsendet men nu kan jag inte ignorera klockan längre...
Men här kommer tre observationer i snabb följd.
* * *
TV-shop funkar bättre ju fler vittnesbörd det finns om samma produkt, särskilt om de som bär vittnesbörd är från olika grupper. Som till exempel hudvårdsprodukter: en ung fotomodell, en ganska oansenlig sångerska, en hudläkare, en supersnygg mamma och en äldre skådis.
Det är svårt att värja sig efter ett tag när man fått höra så många olika vittnesbörd.
Bästa boten är - faktiskt - att fortsätta titta. Efter den tredje uppsättningen av mirakelhudvårdsprodukter är man botad - inte därför att man nödvändigtvis blivit klokare men eftersom man helt enkelt inte kan bestämma vilken av alla dessa fantastiska produkter man till sist ska satsa sina slantar på...
Här känner jag ett behov av att förtydliga att jag aldrig aldrig aldrig handlat på TV-shop.
* * *
Jag har upptäckt att bästa sättet att få se en uppskattande glimt i chefernas ögon är att sträcka fram en snyggt layoutad produkt i fyrfärg. Det spelar ingen roll att mitt arbete inte syns på utskriften, att det i själva verket inte alls är jag som har gjort det; mitt jobb ligger på ett helt annat plan. Men jag hade kunnat sitta en halv dag hos storchefen och berätta om mitt projekt och han skulle ändå inte ha blivit lika imponerad som av att titta en liten stund på färgutskriften jag räckte fram.
Note to self: skaffa färgskrivare.
* * *
Slutligen: Här tänkte jag dela med mig av en intressant insikt om det belgiska domstolsväsendet men nu kan jag inte ignorera klockan längre...
10 juni 2009
Dejavue
Ensam m barnen, har inte varit ute på hela dagen, mjölkstockning och Teletubbies i snön. Och andra riktigt jobbiga saker som jag inte vill publicera.(Men ensamheten m barnen har bara varat en kvart, Herr Partner har varit med oss hela dagen, bebisen gråter inte onödigtvis nu för tiden och svärföräldrarna kommer och är barnvakter i kväll. Så livet är jättebättre än i vintras. Kanske bra med en påminnelse om hur tappra vi varit och hur välförtjänt denna sommarvila är.)
Total hjärtförmörkelse
Vad är det som händer? Lugn, allt förklaras.
För den som vill höra den riktiga texten, och som pallar för de konstiga bilderna igen så går det naturligtvis också bra.
Semesterpengar
Det kostar mer att åka tåg t Gbg än direktflyg t Bulgarien en v inkl hotell. Det visste jag inte.
08 juni 2009
Förgänglighet
Jag bläddrade i en trädgårdstidning sittande i Bodils ljuva trädgård och blicken föll på en handspade i William Morris-mönster. Nu har jag surfat upp återförsäljaren och hittar där även nödvändigheter som denna murgrönemönstrade soptunnedekor. Jag är sedan många år (= hela mitt vuxna liv)en "no garden gardener" som "håller hus i hyresrum".
Tänk att få dekorera sin egen soptunna...Men det är ju bara sommar 12v/år eller så i "detta arktiska klimat", "ungdom och blomstring är fåfänglighet". (citat: Jane Courtier, Bodil Malmsten, Syster Sigrid och Predikaren.)
Tänk att få dekorera sin egen soptunna...Men det är ju bara sommar 12v/år eller så i "detta arktiska klimat", "ungdom och blomstring är fåfänglighet". (citat: Jane Courtier, Bodil Malmsten, Syster Sigrid och Predikaren.)
Att sticka ut hakan
Det är farligt att påstå sig vara fullärd. Men nu börjar jag känna mig som Bodil och Tryggve när de plågades i storasystrarna Strömgrens småskola:
Det är bara A och A och A hela tiden!
I dag har jag varit på kurs i natursköna Overijse och tränat på att kommunicera. Temat var: Behärska den politiska dimensionen i dina texter.
Kursen i sammandrag:
skillnaden mellan information och kommunikation
olika kommunikationsmodeller
vikten av att anpassa sig till mottagaren
vikten av att formulera budskapet på ett stringent sätt
och tänka på mediet.
Bonus: kursen var på franska så jag har fått gnugga mina små grå lite extra.
Men för någon vecka sedan var jag på en kurs i "Förbättra er strategi för internkommunikation". Kursen i sammandrag: se ovan
Och så var jag på en kurs i "Storytelling". Halva kursen gick åt till att... ja just det.
Det känns som om jag har varit på samma kurs några gånger till men just nu kommer jag inte ihåg när. Jag vet inte om det är jag som är korkad som går på samma kurs gång efter gång. Eller om jag blir korkad av det. Nåväl. Utmärkt träning för min franska och så lär man sig ju alltid något.
Det är bara A och A och A hela tiden!
I dag har jag varit på kurs i natursköna Overijse och tränat på att kommunicera. Temat var: Behärska den politiska dimensionen i dina texter.
Kursen i sammandrag:
skillnaden mellan information och kommunikation
olika kommunikationsmodeller
vikten av att anpassa sig till mottagaren
vikten av att formulera budskapet på ett stringent sätt
och tänka på mediet.
Bonus: kursen var på franska så jag har fått gnugga mina små grå lite extra.
Men för någon vecka sedan var jag på en kurs i "Förbättra er strategi för internkommunikation". Kursen i sammandrag: se ovan
Och så var jag på en kurs i "Storytelling". Halva kursen gick åt till att... ja just det.
Det känns som om jag har varit på samma kurs några gånger till men just nu kommer jag inte ihåg när. Jag vet inte om det är jag som är korkad som går på samma kurs gång efter gång. Eller om jag blir korkad av det. Nåväl. Utmärkt träning för min franska och så lär man sig ju alltid något.
07 juni 2009
Härlig helg
Igår spenderade vi hela dagen i goda vänners lag och lyckades få en lika trevlig dag idag.
Gårdagen började med att vi bjöd på lunch och gästerna stannade till nio. Idag nöjde vi oss med middag och gästerna stannade även nu till strax före nio. Det är härligt att få bjuda på solsken, grönt gräs och vida vyer.
Idag fick jag glädjen att leda tillsammansgudstjänsten med tema Vägen. Jag kunde inte hålla mig från att spexa i Vägverksoverall och byggarebodilhjälm. Men sedan var jag så seriös och duktig och det blev en riktigt bra gudstjänst.
Dagens minnesvers: Jesus är vägen, sanningen och livet.
Gårdagen började med att vi bjöd på lunch och gästerna stannade till nio. Idag nöjde vi oss med middag och gästerna stannade även nu till strax före nio. Det är härligt att få bjuda på solsken, grönt gräs och vida vyer.
Idag fick jag glädjen att leda tillsammansgudstjänsten med tema Vägen. Jag kunde inte hålla mig från att spexa i Vägverksoverall och byggarebodilhjälm. Men sedan var jag så seriös och duktig och det blev en riktigt bra gudstjänst.
Dagens minnesvers: Jesus är vägen, sanningen och livet.
06 juni 2009
Nationaldag
Åh så konstruerat att försöka införa nationaldagsfirande! Men skönt för många av de handelsanställdas släkt och vänner att många butiker höll stängt idag.
Vi tillbringade ett par timmar i centrum idag och såg inte mycket av det nationella, däremot ett intressant alternativ; Skrotdagen med massor av loppisbord till förmån för Världens Barn, och den obligatoriska ansiktsmålningen och ballonger till barnen så klart.
På torget var det nån slags idrottsdag med Blossom Tainton i gympaskor på en överdimensionerad scen. På en annan scen tyngdlyfte trikåklädda Umebor till musik. Lite valarbetare i friggebodar, en ambulans som gjorde reklam för cykelhjälmar, gratis vägning med fett-skattning hos Herbalife, några barn som gjorde konster med fotbollar. Kanske sa hon att Anna Bok skulle sjunga senare.
Nu blommar hägg och syrén. Jag hörde på Nya Vågen i P1 en man som sa att sommarSverige inte alls är så vackert, att det egentligen mest består av stora mörka planteringar av barrträd och att om det skymtar fram en sjö ibland lättar det upp lite men i jämförelse med Färöarna, Norge eller de flesta andra platser på jorden är det inte ett särskilt vackert land. Åh vad detta har skavt i mitt öra den senaste veckan.
Vi tillbringade ett par timmar i centrum idag och såg inte mycket av det nationella, däremot ett intressant alternativ; Skrotdagen med massor av loppisbord till förmån för Världens Barn, och den obligatoriska ansiktsmålningen och ballonger till barnen så klart.
På torget var det nån slags idrottsdag med Blossom Tainton i gympaskor på en överdimensionerad scen. På en annan scen tyngdlyfte trikåklädda Umebor till musik. Lite valarbetare i friggebodar, en ambulans som gjorde reklam för cykelhjälmar, gratis vägning med fett-skattning hos Herbalife, några barn som gjorde konster med fotbollar. Kanske sa hon att Anna Bok skulle sjunga senare.
Nu blommar hägg och syrén. Jag hörde på Nya Vågen i P1 en man som sa att sommarSverige inte alls är så vackert, att det egentligen mest består av stora mörka planteringar av barrträd och att om det skymtar fram en sjö ibland lättar det upp lite men i jämförelse med Färöarna, Norge eller de flesta andra platser på jorden är det inte ett särskilt vackert land. Åh vad detta har skavt i mitt öra den senaste veckan.
Valhemlighet
Imorgon går jag och röstar. Den uppenbara gissningen om man skulle gissa min kandidat vore antar jag Isabella Lövin som skrev Dött hav. Miljöpartist, sommarpratare och kvinna. Ja - jag vet att det nu påstås att det inte är så illa längre med fiskarna. Och jag vet att någon jag känner arbetar åt Generaldirektoratet och jag har inte frågat denne hur det är med fiskarna nu för tiden. Och jag är inte helt insatt i om De Gröna i EU-parlamentet är muppiga haschtomtar hela bunten.
Jag fick förslaget av en klok god vän och tänker nu lyssna på hennes Sommar i P1 från 2008 innan jag bestämmer mig. Programmet tar 53 minuter eftersom det är pod-versionen med nedkortad musik.
Jag fick förslaget av en klok god vän och tänker nu lyssna på hennes Sommar i P1 från 2008 innan jag bestämmer mig. Programmet tar 53 minuter eftersom det är pod-versionen med nedkortad musik.
05 juni 2009
Google toolbar
... rankar websites efter hur betydelsefulla de är.
Googles syn på Talkie walkie: 0/10.
Tja... The only way is up, får man väl säga.
Googles syn på Talkie walkie: 0/10.
Tja... The only way is up, får man väl säga.
Med anledning av morgondagens firande...
... och EU-valet på söndag.
Timbuktu och Promoe med Ge oss Sverige tillbaka!
Timbuktu och Promoe med Ge oss Sverige tillbaka!
Sommar
Sommarpratare jag kommer försöka höra, in order of appearence: prinsessan Birgitta, Katerina Janouch, Kristian Luuk, Per Olov Enquist, Laleh, Bodil Malmsten, Frida Hyvönen, Jan Guillou.
04 juni 2009
Sveriges troligen sötaste författare

Jonas Hassen Khemiri var här i dag och berättade om sitt författarskap. Det var riktigt riktigt roligt. Hans föredrag kanske sklle ha gjort sig bättre i ett mer interaktivt sammanhang men det var roligt roligt roligt att tillbringa lunchen på det sättet.
Och själv, Sveriges troligen mesta wannabe-författare, håller jag på och finputsar min bok. Jag ställde en ganska ledande fråga till min dotter:
-- Hur länge ska man egentligen hålla på och nöta på boken, ska man inte hellre skicka in den till förlaget och få det gjort någon gång?
Hon är alldeles för klok för mig.
-- Du ska nog hålla på och finputsa den mycket mer, så mycket som behövs.
Tjing!
Pinglan
T har varit här ett par dagar för seminarier och akademiskt nätverkande. Snart kan jag titulera henne Doktor T (och jag planerar att säga så i alla sammanhang, med samma självklarhet som jag förväntar mig att bli titulerad Magister S).
Jag att i godan ro och kvällsammade och åt en knäckemacka med ost och kom med ett förslag som resulterade i att vi typ en kvart senare hamnade på Deportees releasefest och fick höra dem och svenskpunkpoppiga Invasionen (dennis lyxén, andré sandström m fl), Chrystal Caravan (krullig sjuttiotalsrock) och delar av Cult of Luna (mörkt tungt stämningsfullt m lite growl).
Signepinglan finns där nånstanns innanför allt detta moderskapande.
Jag att i godan ro och kvällsammade och åt en knäckemacka med ost och kom med ett förslag som resulterade i att vi typ en kvart senare hamnade på Deportees releasefest och fick höra dem och svenskpunkpoppiga Invasionen (dennis lyxén, andré sandström m fl), Chrystal Caravan (krullig sjuttiotalsrock) och delar av Cult of Luna (mörkt tungt stämningsfullt m lite growl).
Signepinglan finns där nånstanns innanför allt detta moderskapande.
Etiketter:
eviga sanningar,
gamla kompisar,
musik,
rock,
självkännedom,
smörgås
Det egentliga Västerbotten
Här är stugan. Det är en välskött tvårummare med kök och loft, med el, utedass de luxe med separett och kallvatten i kranarna. Ett par kilometer bort ligger en by med mataffär, bensinmack, kyrka och varma våfflor. En vandringsled med geologiska sevärdheter stryker förbi stugknuten. Det finns en sjö att ro drag i. Vi har satt potatis och anlagt ett litet jordgubbsland. Det finns ett soligt vindskyddat hörn längs husväggen att äta frukost i och ett annat att bada barn i. Det finns lavendel och örtkryddor på brotrappen. Det finns vitsippor och rabarber nu och rosor, vinbär och smultron senare.
Vi borde åka dit oftare.
03 juni 2009
Nähä, jaha
"Seminarium hela helgen" har jag skrivit in i almanackan, och "Opponering deadline torsdag 08.00" Sen hade jag tänkt försvara och diskutera till söndag kväll, som något slags intressant nertrappning efter det där obegripliga racet jag nyss körde.
Så råkade jag läsa instruktionerna igen, och man kan ju undra varför jag tycker att Om Bakfoten är ett bra ställe att få saker på. För semainariet tar ju slut fredag kväll, vid midnatt. Och innan dess ska jag ha hunnit en ohemul massa läsning och skrivande. Morgonkvällens körövning måste strykas ur kalendern, och det blir inga övertidsminuter mer den här veckan.
Så råkade jag läsa instruktionerna igen, och man kan ju undra varför jag tycker att Om Bakfoten är ett bra ställe att få saker på. För semainariet tar ju slut fredag kväll, vid midnatt. Och innan dess ska jag ha hunnit en ohemul massa läsning och skrivande. Morgonkvällens körövning måste strykas ur kalendern, och det blir inga övertidsminuter mer den här veckan.
02 juni 2009
Sen får vi C
Mästerskapen i usla bloggrubriker fortsätter och här kommer mitt bidrag.
I går morse skickade jag in min uppsats, och den fick sannerligen inget muntert namn - där kunde en del studentikos kreativitet ha varit på sin plats.
Torsdag morgon ska jag vara klar med en oppositionstext (opponeringstext?) som behandlar en uppsats om lärande online - med det intressanta exemplet "män som hjälper varandra attrahera kvinnor". Torsdag morgon till söndag kväll ska jag sedan försvara min egen text, diskutera raggningstexten och ha kloka synpunkter på en tredjediskursanalytisk uppsats om interntidningar genusanalys av svenska och danska barnprogram. Kan jag dessutom sticka in med glada tillrop och kloka kommentarer i de andra pågående diskussionerna uppskattas det med. Nästa torsdag ska min korrigerade text skickas in till universitetet. Sen har jag en liten restuppgift som jag tjatat om sen veckan jag bröt foten och den måste bli klar eftersom den blockerar en hel delkurs.
Och sen, mina vänner, sen blir det sommarlov.
I går morse skickade jag in min uppsats, och den fick sannerligen inget muntert namn - där kunde en del studentikos kreativitet ha varit på sin plats.
Torsdag morgon ska jag vara klar med en oppositionstext (opponeringstext?) som behandlar en uppsats om lärande online - med det intressanta exemplet "män som hjälper varandra attrahera kvinnor". Torsdag morgon till söndag kväll ska jag sedan försvara min egen text, diskutera raggningstexten och ha kloka synpunkter på en tredje
Och sen, mina vänner, sen blir det sommarlov.
01 juni 2009
Interkattionella förhandlingar
Rubriken till detta inlägg är förmodligen den sämsta ordlek jag har gjort på hela veckan. Men nu är det klart: en av våra små kattjejer ska flytta till andra sidan jordklotet. Och vi får inte följa med.
Det var intressant att träffa en nyazeeländare. Jag fick lära mig en hel massa, bland annat detta förbluffande fakta som kusinerna J och J säkert känt till från barnsben: på Nya Zeeland finns inga däggdjur som inte importerats. Och inga rovdjur.
Rena paradiset med andra ord. Jag noterade med sorg i hjärtat att spekulanten bondade big time med den lilla katt som Sara helst av allt skulle vilja behålla. Han sa att han skulle låta sin fru fatta beslutet (en klok äkta man...) men att han skulle göra ett litet urval av de bilder hon skulle få se innan hon bestämde sig.
Fortsättning följer förmodligen.
Det var intressant att träffa en nyazeeländare. Jag fick lära mig en hel massa, bland annat detta förbluffande fakta som kusinerna J och J säkert känt till från barnsben: på Nya Zeeland finns inga däggdjur som inte importerats. Och inga rovdjur.
Rena paradiset med andra ord. Jag noterade med sorg i hjärtat att spekulanten bondade big time med den lilla katt som Sara helst av allt skulle vilja behålla. Han sa att han skulle låta sin fru fatta beslutet (en klok äkta man...) men att han skulle göra ett litet urval av de bilder hon skulle få se innan hon bestämde sig.
Fortsättning följer förmodligen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


