Så övergår Nobeldagens poesi

i fredagens Livet rodel.
Vi har så ohyggligt mycket att göra på jobbet, ett berg av icke-kompresserbart stort arbete som bara måste tröskas igenom. Steg för steg, beslut för beslut. Jag har skickat den av Signe uppspanade blocketannonsen till mina kolleger, just så är det, det projekt vi håller på att ta oss igenom. Fast vi är inte köpare utan ägare, det är vi som måste gå igenom hela det där källarrummet och leta fram juvelerna och det vi av olika skäl inte kan göra oss av med.
Det tyder väl på någon sorts mental utmattning när man sitter och tittar växelvis på ett mail och på almanackan i minst två minuter.
Mailet: "Vi behöver fler frivilliga till det svenska bordet på skolans julmarknad. Du kan bidra på olika sätt (uppräkning). Lördagen 5 december, 10.00-17.00".
Svårt att få ihop datumet med almanackan, av allt att döma var det den 10 december men julmarknaden hade väl inte ägt rum än?
Nåväl, tro't eller ej men vi närmar oss slutet på det allra mest intensiva. Om jag bara lyckas samla mig för att gå till jobbet (igår satt jag där till kvart över åtta på kvällen så jag längtar inte tillbaka riktigt än...) så kan vi nog nästan vara klara i eftermiddag.
I helgen har vi bara planerat roliga saker.