Nämen o...

Det hände sig att Jorun reste till föräldrahemmet och glömde sin semesterstickning. Efter några dagar blev klådan i fingrarna övermäktig och hon gjorde en räd i moderns garnförråd. Några nystan maskintvättbar ull/acryl med anor från åttiotalet dök upp, och strax efteråt lokaliserades ett mönster anpassat till garnets grovlek och mängd. Det skulle bli en sjömansinspirerad randig tröja med röda detaljer till gossen O. Det brainstormades till och med om ett tatueringsliknande broderat märke vars text inte ska avslöjas.

O, så bra och fint.

Sen stickades det, och stickades, och det delades för halsringning och las upp maskor för ärmar och stickades och stickades.

Många maskor blev det, och trångt på stickorna var det. I övrigt vet jag inte vad man kan skylla på, för visst är gossebarnet normalsymmetriskt? Eftersom det verkar besvärligt att ha huvudet långt ut på axeln repades halva mästerverket upp, och planen just nu är att det ska bli en filt, förmodligen till den lilla hunden L.

Så kan det gå.