Tidigt i våras besökte jag vännerna K och O som bodde på Umedalen då. Petade loss några tuvor mossa runt en lyktstolpe vid parkeringen och dekorerade balkonglådor med i väntan på de sista frostnätterna. Sen växte det upp gräs! Som aldrig dog. I november tog jag in lådan och sen dess har den stått ovattnad utan omsorg, försökte torka ut den. Nu får den flytta ut i trapphusodlungen Grannsämjan, som en hälsning om att det kommer en vår. Inte snart, men sen!
1 kommentar:
Den här historien är vid närmare eftertanke inte riktigt verklig. Tuvorna mossa som blev gräs kommer från att plogbilen hyvlade ihjäl gräsmattan runt baracken som var mina barns pedagogiska barnomsorg i våras. Men jag plockade lite mossa runt en lyktstolpe på Umedalen, också. Men inte i den mängden...
Skicka en kommentar