Umami-smak på livet

Umami som en beskrivning av det i livet som inte är som bitterhet, inte att livet är surt, inte som Life is sweet, varken svettens eller tårarnas sälta utan det där andra. Det mustiga som ger botten och tyngd men som precis som det andra blir gäääk om det blir för mycket av det.
Det tänkte jag på, för att de pratade om ansjovis på radion igår. Åh caesarsalladsdressing, ack så gott. I helt konkret, ej överförd bemärkelse.