Kanske är det mer än vreden över att nazister kommit in i riksdagen. Kanske är det en yrvaken sorg över att Sverige inte är så tolerant och härligt som jag i en annan slags nationalromantik trott. Som om vi var lite vettigare än de där länderna med främlingsfientliga partier.
Och då blir den råkristna nittiotalsinlandsfeministpunkaren i mig besviken.
Jobba med friskfaktorer – 8 säkra sätt - Suntarbetsliv
3 veckor sedan
1 kommentar:
Jag avundas dig den där nationalromantiken.
Mitt Sverige har varit kallt och hårt i många år, finns inget som öppnar ögonen så mycket som att bli "vi" med någon som är "dom"...
Skicka en kommentar