Grekland

Orsaken till att jag kastade ur mig utmaningen om Grekland är att någon hävdade att Grekland mycket väl kan bli 2010 års Lehman Brothers, ni vet banken vars kollaps triggade hela finanskrisen 2008.
Dagen innan hade min chef (grek) hade just nämnt att Grekland alltid var på förstasidan på Financial Times. Och jag hade då nickat på det där korkade jo-precis-sättet som man alltid kan ta till när man inte har någon aning om vad någon pratar om.
Så jag trodde att Grekland var värt att titta närmare på, just nu, och ville gärna ha era synvinklar på det hela. Tack Bodil för din intressanta redovisning, tack för Signe för den härliga resebilderna, och Jorun, du får väl återkomma när du har sett på nyheterna lite mer regelbundet ett tag...

Här kommer mitt bidrag som mest blir frågor att fundera mer på. Jag önskar jag hade något vettigt att säga men det blir mest referat från Le Soirs rapportering.
1. Vad är det som händer? Som jag förstår det: Greklands enorma underskott underminerar hela euro-samarbetet. Leder till spekulation mot euron (som har fallit med 9 % under de tre senaste månaderna), trovärdighetsförluster särskilt för Grekland men också för hela eurosamarbetet (enligt reglerna fick inget land ha ett underskott i statsfinanserna större än 3 % - Grekland har ett underskott på 16 %. EU-staterna har låtit det passera, delvis på grund av att statistiken från Grekland har varit undermålig. EU:s statistikorgan Eurostat har tydligen begärt att få utökade befogenheter för att på plats undersöka situationen i Grekland men fått nej).
2. Situationen i Grekland: häftiga protester mot nedskärning av löner i offentliga sektorn och höjning av pensionsåldern.
En grekisk vänsterledare menar att Grekland får spela rollen som försökskanin för EU. "Europa tvingar oss vidta anti-sociala åtgärder för att se hur långt man kan pressa folket och ekonomin. Spanien, Portugal och Irland kommer härnäst. Det är en lång kedja, vi måste organisera oss kollektivt mot detta".
24 februari är det generalstrejk. (Min kommentar: jag känner igen argumenten från tidigare krisuppgörelser och åtgärder. "Dom" utnyttjar krisen för att genomföra sin politiska agenda, medan det uppenbarligen finns andra som hellre borde betala. När jag ser det på bekvämt avstånd tänker jag att socialt acceptabla sparalternativ troligen inte växer på träd.)
3. Påverkan på eurosamarbetet: Herman van Rompuy har funderat högt om det inte krävs mer djupgående samarbete i den ekonomiska politiken. Läskigt perspektiv för alla som blir stressade av ord som överstatlighet och federalism. Jag vet inte vad som är alternativet. Det vore ju så enkelt om länderna följde mottot "regler är till för att följas", men reglerna verkar snarare vara till för att låta sig inspireras av... Jag har inte sett någon analys om vilka euroländer som till punkt och pricka uppfyllt reglerna, men det är väl ganska många som inte skulle ha möjlighet eller intresse av att kasta första stenen.
4. Hur själva krisen ska lösas: En gissning är väl att det kommer att svida i Grekland och att andra länder på något sätt lär få skjuta sitt strå till stacken. Vi får väl hoppas att det inte sätter igång någon domino-effekt som drar med sig andra försvagade länder.
En stor fråga som återstår är väl: hur mycket ska ett land få bryta mot reglerna för euro-samarbete och ändå fortsätta få använda valutan? Och vad är alternativet?