Tragikens vidd

Jag var på minnesmässa över en avliden kollega i går och det var fint, varmt, fyllt av kärlek. Och naturligtvis hjärtskärande, med änkan på så extremt höga varv att det inte kan ha slutat med annat än en krasch senare på kvällen.

Och femåringens fråga, tyst återberättad av en vän till familjen: Men mamma, ska pappa vara död hela tiden nu?