Jobba med friskfaktorer – 8 säkra sätt - Suntarbetsliv
4 veckor sedan
18 mars 2009
På Frostmofjället
Det må vara att det är ljuvligt påsklovsaktigt väder ute men det känns ändå som Barnen på Frostmofjället när det inte går att ta med barnvagnen över snövallen till lekparken så jag måste stå med ett trött skrikande tvåmånadersbarn inlindad i en filt medan en arg tvååring pulsar iväg långt långt bort och jag trampar igenom klobbsnö upp till knäna och inte törs amma utomhus. Så vi gick hem till gården istället och det blev ju också bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Svälter du?
Fryser du?
Har ni gått vilse?
Har ni skaffat get?
"Högt uppe i en liten grå stuga på Frostmofjället bor en mor med sina sju barn. Hon är svårt sjuk. Precis innan hon dör uppmanar hon sina sju barn att inte låta församlingen ta hand om dem utan ber dem att till varje pris klara sig själva. För att slippa fattighuset börjar de den mödosamma vandringen över fjällen där de går från gård till gård i köld och mörker. De träffar på snälla människor och elaka människor. En efter en blir syskonskaran omhändertagna …"
Jorun skrev sin kommentar när detta inlägg endast bestod av rubriken, livet kom emellan och jag hann inte skriva mer...
Jag inser att det är lätt att ha lite väl romantisk syn på snön, så här på lite avstånd. Klobb upp till knäna, trött spädbarn, argt småbarn och filtar... härifrån sett var det nog mest blå himmel, gnistrande vit snö och solgropar som stod i fokus.
Här har lång-november börjat övergå i för-vår. Krokusar på marken och bladknoppar på träden. Det känns riktigt bra det med.
Skicka en kommentar