Den 27 mars

Jag tror inte att det går att berätta det här utan att framstå som en fullständig nöt. Men det får jag kanske bjuda på.
I dag kl 17 ungefär, sa en kollega: "Är ditt stora skrivprojekt klart att lämnas in i morgon?"
"Jajamensan", sa jag med fast röst.

Sedan lade jag på luren och ångrade mig redan innan jag hade släppt luren. Varför hade jag inte sagt som det var: Jag hade inte skrivit just något alls, men det är ju faktiskt ingen brådska. Enligt vår planering behövde det ju inte vara klart förrän den 27:e.

Just det ja. Hallå almanacka. Hej hjärna. Välkommen tidsuppfattning.
Hej då, nattsömn.

Uppdatering 27 mars morgon: Jag har skrivit som en racerbil. Fick sova ett flertal timmar och nu, om nu allt går som det ska, så finns det gott hopp att det kanske kanske kommer att gå vägen...
Dottern kommenterade: tycker du inte ibland att jobbet tar lite för stor del av ditt liv?