Fritt ur minnet från diverse källor: Svensk förlossningsvård har de senaste 25 åren varit jämförelsevis föderske-inriktad, förr var det som på andra håll i Europa snarare förlossningsläkarens/barnmorskans förlossning. Nu rekommenderar svensk förlossningsvård uppestående/gående och om bedövning ges används metoder som tillåter rörlighet. Lustgas, elektrisk stimulering (TENS), massage, akupunktur, varma bad och dusch, riskuddar, sterila kvaddlar är alternativ som erbjuds istället för ryggbedövning som kan leda till värksvaghet. Speciellt Frankrike var förr väldigt inriktat på för föderskan mer passiva förlossningar med kraftig smärtlindring eller sövning (-och har kanske rester av det arvet kvar?) Tång är jämförelsevis ovanligt i Sverige, om barnet behöver hjälpas ut används sugklocka. Speciell är också barnmorskans starka ställning, i Sverige är läkare bara delaktig "vid behov". Barnmorskor får inte använda skarpa verktyg i samma utsträckning som läkare och klipp blir allt mer ovanligt eftersom man märkt att spontana bristningar inte läker sämre än klipp. Dessutom rekommenderas numera att den nyförlösta mamman sitter som vanlige under läkningsperioden, utan specialkuddar, eftersom hon läker bättre då.
Barnmorskan och undersköterskan lämnar den födande kvinnan ganska långa stunder ensam. Det har istället blivit allt vanligare är att kvinnan har med sig en privat doula (en coach som inte är sjukvårdspersonal) som stöd, förutom sin partner.
Jobba med friskfaktorer – 8 säkra sätt - Suntarbetsliv
4 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar