Tioåringen och hans klasskompis T bakade med mig i kväll. T lyste med ögonen och sa: "Jag älskar verkligen att baka!" och "Tänk att jag aldrig har bakat förut, det är ju roligt" och "Å, tänk om vi var bröder J, då kunde vi baka varje kväll..." Jag fick ett anfall av sanningskärlek och erkände att vi inte brukar baka jätteofta, två gånger om året är väl ungefär vad det brukar bli. Själv rör jag väl ihop någon äppelkaka ibland, men småkakor blir det sällan.
I dag blev det först häxfingrar, knyckliga mördegsrullar med ristade hudveck och skållade mandelnaglar. Den andra halvan av degen (som J nöp ihop själv, efter mina instruktioner) blandade vi med hackad blockchoklad och kanel och nu ligger den i en rulle i frysen, i väntan på nästa bakafton.
Innan han gick hann vi få ihop stora kardemummamuffins men de stod fortfarande i ugnen när T var tvungen att cykla hem. Han kommer tillbaka i morgon!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar