Ibland blir det väldigt handfast den här kommunikationen på främmande språk. Som när jag haltade in på tidningsaffären och farbrorn bekymrat förhörde sig om mitt knä och ville hänvisa mig till sin läkare. Han är nämligen väldigt bra på K-n-ä-n, sa han på franska, med en tydlig nick mot mitt onda knä, samt även på H-ö-f-t-e-r, och då var han tvungen att gå fram och klappa mig på höften så jag inte skulle bli förvirrad.
Merci, sa jag och tog emot lappen där han hade skrivit namnet på sin favoritortoped. Good luck, lady, sa han och höll upp dörren för mig.
Jag tyckte att det var så pass pinsamt att jag inte har kommit mig för att gå tillbaka till den affären, men jag har beställt tid hos hans ortoped...
Ibland skulle man önska mer abstrakta resonemang. Som när min sjukgymnast förklarade lymfsystemet för mig och därifrån sladdade in på celluliter.
- Jaså finns dom i verkligheten? sa jag dumt.
- Javisst, sa han, och nöp tag i hullet på mitt lår. Det är såna här.
Jobba med friskfaktorer – 8 säkra sätt - Suntarbetsliv
11 månader sedan
2 kommentarer:
Du menar att du trodde celluliter var skrock? Wo-ho baby, då skulle du se mina. Suck.
Jag blev lite felciterad i inlägget ovan, men jag har samtalet på band så jag kan rentvå mig...
Jag trodde att celluliter var något som inte är så snyggt men inget att jaga upp sig för. Men sjukgymnasten förklarade att celluliter kan göra jätteont, om man får riktig apelsinhud blir det tydligen alldeles tjockt, hårt och utspänt, och det gör ont. "Jag har träffat unga kvinnor som inte kan sitta för att det gör för ont" sa han.
Och ungefär där skulle väl även jag börja sträcka mig efter Elancylborsten. Visste du att det kan vara ett hälsoproblem? Jag trodde det var rent kosmetiskt.
Skicka en kommentar