Nästan håller jämna steg

Ja det är en sorglig värld vi lever i. Vi sitter alla i samma tåg, men i olika vagnar.
Jag kommer att tänka på Doris Lessings bok om ... ja vad hette den? Agenterna på planeten X (hette den i alla fall inte).
Den handlade om en planet som befolkades av människor som ursprungligen kom från en annan planet med helt andra levnadsförhållanden, där de skulle ha haft en mycket längre livslängd. Av olika anledningar var deras liv mycket kortare på deras nuvarande planet. De hade ingen kunskap om sitt ursprung, men någonstans inom sig bar de på ett kollektivt minne av sin långa livslängd, som krockade totalt med verkligheten på den planet de levde på.
Så när de själva upplevde att deras personligheter hade börjat forma sig och att det var dags att börja leva lite mer seriöst, sa deras kroppar tack och hej och packade ihop. De dog åldriga i blomman av sin undom, innan de hade hunnit uträtta något...
Agenterna som boken handlar om, visste om hela bakgrunden och kom dit för att hjälpa dem. Mer kommer jag inte ihåg.
Jag undrar om hon inte egentligen skrev om planeten Jorden. Jag undrar också varifrån vi egentligen kom...