Generationsboende

Vi är tre generationer i huset den här veckan. Roligt och trevligt, men inte lätt. Först och främst det gamla vanliga; att svärmor varit husmor 32 år längre än jag och att hon vet hur saker och ting Ska göras. Den delen kan vara slitsam, men det är bra för min assertivitet, och vi skrattar mycket åt hur olika vi tänker om saker och ting. Fast hon vet ju innerst inne att hon har rätt, så diskussionen kommer alltid tillbaka...

Det nya och skrämmande är att de blir så gamla. Svärmor väger under 50 kg nu, och jag ser hur hon kämpar för att få ner en normalliten portion när vi äter middag. Svärfar kroknar mer och mer och stegen blir kortare och hasande. Han, som var så imponerad av att jag nästan höll jämna steg med honom i skogen för tjugo år sedan, har ont i fötterna nu och vill gärna att vi ställer bilen nära om vi ska åka och titta på något.

Lilleman älskar sin farfar. Jag hoppas han, och vi, får ha honom kvar länge till.