Man går på Makro, den gigantiska affären som du minns. Och så väljer man noggrant ut en torkvinda i hyllan. Man jämför priser och kvaliteter, häpnar över allt allt är så dyrt men resignerar. De som verkar bäst är av märket Liebherr. Den kostar 109 € vilket känns billigt i jämförelse med någon annan variant som kostar 179 €. Och så lastar man in hela paketet under kundvagnen (två meter långt, kanske längre).
Sedan navigerar man genom hela affären till kassan. Betalar, börjar kryssa mot bilen, fast stannar till och läser kvittot.
144 € står det på kvittot, kostade den verkligen så mycket?
Man går tillbaka till hyllan och tittar. 109 €.
Man går till informationen och säger att det blev nog oväntat dyrt det här.
Man tar med sig damen i informationen till hyllan och visar prislappen.
På vägen dit ser man en annan torkvinda av samma märke som bara kostar 89 €. PÅ vägen tillbaka bär man med sig en av de andra torkvindorna, och när man väl är tillbaka vid informationen passar man på att byta torkvindan.
Och då får man en torkvinda och 58 € i handen. Och då känner man sig rik, på en halvtimmes arbete...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det finns inget som betalar sig så bra som konsumtion. Jag funderar på att kpa ett par byxor i morgon, det borde man kunna dra in en hel del på...
Vilken sorts?
Vadmal förstås.
Har de inte det är jag lite sugen på ett par capris i vitt eller någon snygg blå eller grön nyans.
Skicka en kommentar