Som vanligt blev det två plattor.
Den ena, Controra, har gjorts av ett band som heter Almamegretta som kommer från Neapel. Ska man översätta det till svenska blir det lite Peps och lite Kapten röd och ganska trevligt. Här och var kommer strofer på arabiska och jag tror mycket handlar om invandrarliv i fattiga Italien.
Så här kan det till exempel låta:
Den andra skivan ser ut som om den har ett budskap men eftersom sångaren låter som Tomas Ledin och vi inte förstår italienska så går det oss förbi. Han heter Cristian De André och skivan heter "Come in cielo, così in guerra" (I himlen, som i kriget).
Jag tror det blir Neapelbandet som blir juli månads vinnare, vad tror ni?
2 kommentarer:
Kopierar min kommentar från FB:
Napoletansk reggae versus sentimental De André...svårt! Almamegretta tävlade tydligen i Sanremo i våras med denna låt för att lansera sin nya platta och kom sist! i de etablerade artisternas kategori (inte för att placeringen spelar någon större roll idenna tävling). Det är väl reggaetakterna som utmärker dem mest jämfört med andra napoletanska grupper som det ju finns en hel uppsjö av... Christiano De André har ju mycket att leva upp till, inte lätt att ha en nationalskald i form av den bortgångne Fabrizio De André (händelsevis från Genua) som pappa med alster som Crêuza de mä (min gränd) på genuadialekt, Don Raffaè på napoletanska men även musik som Fiume Sand Creek inspirerad av "native american music" under bältet. Lyssna på Youtube och njut! Tycker ändå Christiano gör ett ganska bra jobb även om han bara sjunger om hur han är naiv och romantisk och inte skäms för det...så han blir min vinnare. Antaligen är jag mest sentimental eftersom han påminner så mycket om sin pappa när han sjunger...
Tack Susanne! Jag får lyssna på pappan, har förfärligt dålig koll på italiensk musik av alla årgångar...
Skicka en kommentar