I dag gick jag hem från jobbet och kände mig glad och tänkte att i dag var det allt en produktiv och bra dag, och skönt att jag kom iväg så pass tidigt, trots att jag fick så mycket gjort.
Jaha, okey, nähä.
För ska man vara glad så ska man inte kolla på klockan. t j u g o m i n u t e r i å t t a.
Alltså hur kan man skola om sig till att bli normal.
Jaha, okey, nähä.
För ska man vara glad så ska man inte kolla på klockan. t j u g o m i n u t e r i å t t a.
Alltså hur kan man skola om sig till att bli normal.
4 kommentarer:
Förr tyckte jag att tiotimmsrsarbetsdag vore bra, man jobbar ju så effektivt de där sista timmarna och då är det dumt att gå hem. Nu jobbar jag ofta 6timmarsdagar och det går ju det också. Men de där sammanhängande sjoken av flow/ostört arbete, det är svårt att få till.
Och det är du som är din egen måttstock när du kommer till din nya arbetsplats. Det du har i kroppen är allt för långa dagar, det är det du kommer att mäta dig mot. Då måste du stålsätta dig och säga tack och hej när tiden är ute. Kankse ställa ett larm? Kanske gå hem när det larmet ljuder? Säger jag som ständigt anger olika deltidstjänstgöringar på blanketter och sedan jobbar heltid. Inte mer men i alla fall... Men det är bara den här deadlinen och det här berget av arbetsuppgifter och bara fram till lovet och bara lite till.
Jag funderar seriöst på att göra den där omskolningen här, och passa på att utnyttja det faktum att jag faktiskt inte bryr mig riktigt lika mycket om det här jobbet längre. Man kan förklä det genom att säga att jag strävar efter en smidig övergång.
When I am gone, how will you carry on?
Låter som en rimlig plan att avsluta genom att gå ner på heltid. Gör så!!!!
Skicka en kommentar