23 september 2012

Så himla smart. Så himla dumt.

I går snubblade jag över auktionssajten Oopad.
Genialiskt hopkommen, förfärlig.
Tänk er en auktion där det kostar en euro att lägga ett bud. Varje bud ökar priset på varan med en cent.
Priset för att lägga ett bud maskeras av det betalas med en låtsasvaluta, oopad. Och om man köper många oopad får man förstås mängdrabatt.
I går mitt på dagen började jag följa en auktion av en TV, priset låg i runda slängar på 27 euro. Auktionen är fortfarande inte avslutad, nu har priset gått upp till 50 euro.
Om man följer budgivningen ett tag lär man sig olika taktiker. Det finns automatbuden, folk som bestämmer hur många oopad de är villiga att satsa och så lägger systemet budet åt dem. Man känner igen dem på att de kommer precis i slutet av varje utrop (i det här fallet 30 sekunder). Det finns adrenalinbuden, som man känner igen på att de kommer i början av utropen och gärna triggar igång en hel rad av andra adrenalinbud.
Och så finns de taktiska spelarna som analyserar läget och bara lägger bud när de tycker att förhållandena är de rätta.
Om man tittar i avslutade köp hittar man förbluffande exempel. En person köpte ett set med sex stekknivar för 1,11. Ett fynd? Nja. Knivarna skulle vara värda 19 euro, han fick satsa 26 oopad för att vinna budgivningen. Så klart finns det folk som lyckas, som den som köpte en Nintendo DS för 3,57 och använde 9 oopad.
Vi blev sittande länge, länge i går och förundrades. Systemet är så himla smart. Budgivarna blir så himla dumma, de investerar fast sig i ett objekt som de bara måste få för att inte deras investering ska ha varit bortkastad.
Och banken vinner alltid.

2 kommentarer:

Pia sa...

Javisst är det otroligt hur lätt vi blir dumma, slutar tänka hela vägen. Tur är väl ändå att man är född och uppvuxen i norrland, vi har ju ryktet om oss att inte vara så snabba, kanske hinner vi tänka till under den tiden :)
Ha en bra dag

Jörel sa...

Jag fick nästan hålla tillbaka mig själv med våld för det verkade vara så bråttom att starta budgivningen och man kunde ju missa ett riktigt fynd! Tur för mig att jag inte behöver en ny TV...