15 augusti 2012

Globalisering - när platsen förlorar sin mening

Vissa böcker kan man läsa som Takeri Kobayashi äter sushi. Andra måste man läsa måttfullt och sakta. Jag vill varmt rekommendera Globalization - The Human Consequences av Zygmunt Bauman.

To put it in a nutshell: rather than homogenizing the human condition, the technological annulment of temporal/spatial distances tends to polarize it. It emancipates certain humans från territorial constraints and renders certain community-generating meanings extraterritorial - while denuding the territory, to which other people go on being confined, of its meaning and its identity-endowing capacity. For some people it augurs an unprecedented freedom from physical obstacles and unheard-of ability to move and act from a distance. For others, it portends the impossibility of appropriating and domesticating the locality from which they have little chance of cutting themselves free in order to move elsewhere. With 'distances no longer meaning anything', localities, separated by distances, also lose their meanins. This, however, augurs freedom of meaning-creation for some, but portends ascription to meaninglessness for others. Some can now move out of the locality - any locality - at will. Others watch helplessly the sole locality they inhabit moving away from under their feet.

 Med andra ord: informationsteknologin ger oss möjlighet att bortse från avstånd i tid och rum och delta i nya gemenskaper. Tänk på tunnelbanepassageraren som sitter och chattar med en vän i Japan, med hjälp av sin smartphone. Intill sitter en nybliven hundägare och läser inlägg på ett nätforum om hundar, och läser inlägg om hur man bäst vänjer en hund vid att vara hemma ensam. Nätforumet blir med tiden en gemenskap som skapar gemensamma värderingar och där medlemmarna känner sig fria att utdela pekstraff till dem som tänker på ett annat sätt. Och de flesta andra passagerarna är på olika sätt uppkopplade med människor på andra platser. Informations- och kommunikationsteknologin berikar deras småstunder på tunnelbanan.
Låt oss nu anta att det finns en person i vagnen som sitter tomhänt. För henom blir tiden på tunnelbanan fattigare. Alla andra är någon annanstans.
Det här stycket är plockat lite på måfå, boken samlar otaliga facetter av den nya tiden vi lever i. Tät, elegant, text att inta i små portioner.



Inga kommentarer: