I vintras blev Pärlan sjuk och måste avlivas.
En natt i våras tog räven Jackie Brown.
Efter det började vi stänga om hönsen, men förra veckan när vi var bortresta lyckades rävuslingen pillra upp luckan och när vi kom hem saknades två hönor.
Tant Gul blev rävens rov.
Vi trodde även att Örnen gått samma öde till mötes, men igår hittade jag henne sovandes på grusgången i regnet. Jag lyfte upp henne och bar henne till hönshuset och hon rörde sig knappt. Ögonlocken var slutna. Jag la henne i redet och gnuggade henne med sågspån för att torka fjäderdräkten.
Imorse satt hon på samma sätt, U gav henne vatten, men hon öppnade inte näbben.
På eftermiddagen satte vi oss med henne, klappade henne, försökte få i henne vatten. Sa hejdå, tackade för den tid vi fått ha henne. Sedan dog hon där i redet. Och nu har vi haft begravning.
Vi saknar henne, vår fina Örnen. Vår smartaste, snällaste höna, som till och med lyckades lura räven.
Nu är det bara Tant Brun kvar av gammhönsen. Undrar om hon sörjer sina systrar?
2 kommentarer:
Vilka lyckliga och långa liv de haft, era höns. Räknat i broiler-år måste de vara 90+? säkerligen saknad systrarna, så sociala djur har nog koll. Men en annan sorts saknad än människors, utan grundsorgen i att påminnas om sin egen dödlighet. Mer som att de fattas tänker jag.
Sorgligt. Fint skrivet!
Skicka en kommentar