I går satt jag bakom den hundförare som kanske var den mest neurotiske av alla på den 84:e internationella hundutställningen i Luxemburg, och blev helt tagen av hans kammande och putsande.
Har nu material till en hel bildserie som antingen kan ses som en inkännande skildring om prestationsångest eller som vuxenmobbning, det beror lite på hur man ser det där med att skildra människors svaghet i plågsam detalj.
Men här ett ögonblick av tyngdlöshet, taget i tävlingen om Best in Group. Hunden var redan Best in Breed men tog sin inte vidare. Vinst eller förlust, det beror lite på hur man ser det.
2 kommentarer:
Om jag minns rätt var det en fransk bulldog som vann i gruppen sällskapshundar (där den här svävande varelsen också tävlade).
Jag antar att det är den hund som ligger absolut närmast perfektion i sin egen ras som ska vinna, men det blir ju som att ställa Dolly Parton mot Serge Gainsbourg och Bob Marley - något mått av personliga preferenser måste spela in om man ska välja.
Domaren i går verkade vara mer inne på naturliga hundar (ok, i vid bemärkelse) men det kan ju vara en feltolkning. De omsorgsfullt klippta pudlarna och den välkammade lhasa apson var kanske helt enkelt mindre perfekta än den lilla fjärilshunden och bulldoggen (minns inte den tredje vinnaren).
Efter en titt i facti: Den franska bulldoggen kom etta, tvåa en mops och trea fjärilshunden.
Den franska bulldoggen kom tvåa i Best in Show. Den heter A'Vigdors Reflect de la Gloire de Mes Parents. (Ett namn man kanske skulle ha funderat på till sitt eget barn.)
Skicka en kommentar