24 september 2011

Stalkers, talkers

S har haft några obehagliga telefonsamtal under veckan som gick, ja kanske ännu längre.
En kvinna som ringt upp och frågat efter mig. S har sagt att jag tyvärr inte är hemma, men vad gäller saken? Kvinnan har bara lagt på. Ibland har S varierat med att säga att jag är i duschen. Bara för att inte låta ensam-hemma.
Obehagligt med anonyma samtal när man är ensam hemma och mamma inte är i duschen.
Nåväl nu fick den där människan äntligen tag i mig. 

Hon: Bonjour-Madame. Nihar-blivitutvaldatt-erhållanågra-finfinapresenter-frånden-nyöppnade-affären klkjioabhi. Nuvilljag-baraställa-någrafrågor. 

Jag: Förlåt, vad hette affären? 

Hon: kjiaogoiheoiayö. Är  Ni  Mellan  21  Och  64?

Jag (med fast röst): Ja. 

Hon: Är  Ni  Sammanlevande,  Änka  Eller  Frånskild? 

Jag: ... eh... separerad?

Hon: åhtyvärr, dethär-erbjudandet-gäller-bara-par. Jag-återkommer-iframtiden-närdetkanskehar-ordnat-tillsig. Lyckatill.

Det är inte första gången hon ringer. Det går något år mellan varven. Det känns fint att ha någon som verkligen bryr sig.


2 kommentarer:

Jorun sa...

Vi blev bjudna på något sånt i Lux för länge sedan men vi tackade inte ja. Vad jag förstår är de skickliga på att utnyttja girighet, artighet och pardynamik för att få folk att skriva på för saker som de faktiskt inte alls hade några planer på att skaffa sig. Har du någon aning om vad de sålde? Världens sista orientmattor?

Jörel sa...

Jag kunde inte uppfatta vad affären hette trots att jag frågade om. Zut, tänk om det var världens sista orientmattor, nu till extrapris eftersom det inte kommer att göras några fler.