08 februari 2011

Det ointressantaste som finns

sägs vara att lyssna på andras återberättelse av sina drömmar.
Men jag var på en fantastiskt rolig fest inatt på ett stort flervåningsantikvaruhus. Roliga människor, roliga olika dukningar, man fick gå och handla efteråt om man ville. Jag hittade massor av fina glasvaser i ljuva syrén, grön- och dimblå nyanser.
Och så tipsade min rolige bordskavaljer om ett spännande jobb, ett statligt verk som sysslar med imigrationsfrågor som behövde en expert på funktionshinder. Kontaktpersonen hette John och när jag gissade att lönen var runt 50 000 verkade han tycka det lät rimligt.
Skit att det bara var en dröm.
(Hej hej min chef om du läser det här. Jag vill fortfarande jobba kvar, som du vet. Jag googlade företagsnamnet från drömmen och de sysslar med pensionsförsäkringar så det var, som jag misstänkte, ingen profetia.)

1 kommentar:

Bodil sa...

Jag drömde att jag var ute och cyklade på ett vägarbete, där de just målat hela grusvägen vit. Jag blev lite nervös att de inte skulle gilla att jag cyklade där, men gubbarna sa bara: vad bra att du börjat cykla, det är så vi vill att folk ska färdas i framtiden.

Sedan har jag en känsla av att den hade något med Indien att göra, eller så associerar jag cyklar till Indien.