11 oktober 2010

Tråkiga samtal

Jag vet inte hur jag ska uttrycka detta men det finns en handfull kända personer som alltid får göra samma intervju, om och om igen.
En är min käre svåger (hur kom på att hoppa så där), en är Jakob Hellman (varför bara en platta?). Det finns säkert fler.

3 kommentarer:

Signe sa...

En kompis till mig råkade nämna sin renovering (inte jag alltså utan en kompis;-) och fick sedan den etiketten i alla ytligt bekantas vokabulär. Det gick liksom aldrig över: hur gååår det med renoveringen då? och den berättelsen gjorde mig uppmärksam på att hoppsan hejsan, den där lilla anekdoten som man kan råka dra för att man inte kommer på nåt annat att prata om, den kan bli ens efviga samtalsämne om man inte passar sig.
Men vad drar man för slutsats av det resonemanget? Varken berätta eller fråga om något personligare än Robinson och barndomens barnprogram?

Signe sa...

Har han inte gjort en till skiva ganska nyligt? Eller är det den efviga frågan som gör att jag tror det?

Jörel sa...

Jakob H har gjort en sorts comeback, han var med i Forever Young-turnén där han spelade alla låtarna från sin skiva. För oss Brysselbor är han också känd som gudstjänstmusiker och konfirmandreseledare.