Ni som förstod, skriv.
Vilka var det man bad för när man bad för "de avsidestagna" i barndomens kyrka?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
God och nyttig läsning
Sånt vi läser när vi inte skriver
-
Läs Croneman!1 dag sedan
-
”Eyeless in Charkiv” 16.XI.255 veckor sedan
-
Din Checklista för Flyttstäd i Linköping3 månader sedan
-
-
Gör en frörepa5 år sedan
-
-
You should move to France6 år sedan
-
Ni och era kollektiv7 år sedan
-
NÅGRA RADER OM VÄRLDENS SÄMSTA JOBB8 år sedan
-
4 kommentarer:
Sjuka, gamla, bortresta?
Jag tror som Desirée; de som av olika skäl inte kunde vara med i gudstjänsten.
Jag förstod det alltid som en mänsklig motsvarighet till pinnar som flutit med strömmen men nu har fastnat i någon krök av bäcken och ligger stilla i bakvattnet. Överfört till människor: ensamma och stackars personer som inte orkar ta sig till gudstjänsten.
Jo, det var nog så. Men det poängterar förstås att den rätta platsen att vara på är i kyrkan. Att de som inte var med hade ett giltigt skäl, eftersom de var sjuka, trötta. Annars skulle de absolut ha varit med, i gemenskapen. Församlingen fick så lära sig att tänka på sina syskon som inte kunde vara med, men också att det förväntades av dem att de alltid skulle vara med på sammankomsterna.
Skicka en kommentar