Ibland händer det att jag tänker: det får kosta vad det vill men nu måste jag köpa en viss sak.
Och så letar jag och provar och letar. Jag börjar i någon rimlig prisklass och ju mer desperat jag känner mig blir butikerna dyrare och dyrare.
Den gnagande lilla budget-rösten i bakhuvudet talar högre och högre, men jag tystar den genom att vifta med visakortet.
Och så hittar jag ändå ingenting.
Och så letar jag en omgång till och provar det jag ratade i första omgången för att det var för fult.
Och kommer hem tomhänt.
I dag har jag letat en dräkt eller en kostym. Hur svårt kan det vara i en stad full av kvinnliga tjänstemän?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Så de kavajer vi såg som verkade lovande var inte det i verkligheten?
Du kanske ska prata med någon av kollegerna vars stil du gillar?
Det är mycket som ska stämma med en dräkt eller kostym: kavajen ska sitta fint över ryggen och vara förlåtande över magen, byxorna ska vara tillräcklgit långa och sitta bra över baken. Helst ska det också vara en färg man gillar, men i går var jag inte petig på den fronten...
I går hittade jag en outfit där delarna var fina var för sig (jättesöt kavaj, trevliga byxor) men det blev ett förargligt mellanrum mellan jacka och byxor. Kanske var den helt enkelt sydd för en kortare kvinna, det lär ju finnas sådana i vår herres hage.
Skicka en kommentar