Text som behandlingsredskap

Mitt i röran av människor på gårdagens julkorv/glöggfest uppstod en lugn stund som nästan blev en liten litterär salong, som hos de fina damerna på adertonhundratalet.
Jorun reciterade poesi och jag fick läsa ett svårglömt alster på temat "ful-skrift". Så kom vi att tala om versmått och jag kom ihåg att en kollega varit på en inspirationskurs som handlade om versmått specifikt för röstbehandling, alltså hur man kan använda olika typer av text i röst- eller talträning för att uppnå olika behandlingsmål. När jag försökte hitta något i ämnet på nätet snubblade jag över en c + d = magisteruppsats i logopedi om hur logopeder använder texter. Författarinnans slutsats var att "de viktigaste komponenterna i en text för en god behandlingseffekt var en enkel språkdräkt, roande/humoristiskt innehåll samt en väletablerad rytm".
Jag minns en person med svag röst "i spontantalet" som fick till en fantastisk klang när han reciterade ett pampigt poem om "Storforsen dånar och brusar".
Det må vara en yrkesskada, men det här med röster är ett intressant kapitel.