Igår råkade jag av en händelse vistas en liten stund på en annan förskoleavdelning än den min dotter går på. Där på väggen i ett grupprum såg jag några (vuxen)ritade teckningar med samiska ord skrivna bredvid. Årstiderna, kroppsdelar, klädesplagg. Det hade väl varit roligt att kunna lite samiska? I alla fall ord som har med kartan att göra, så man förstår varför platser heter som de heter.
Gáisi - högfjälltopp
Gahkku - kaka (mjukt segt tunnbröd som inte smular)
Njalla - stolpbod att förvara mat i
Buorre beaivi - god dag
Giron - ripa, Kiruna (fast det är Lulesamiska)
Min vän Internet säger att jock, kåsa, ackja och vaja är försvenskade ord.
Well that´s pretty much it om jag inte fuskar och googlar. Lite underligt att ha vuxit upp i Lappland utan att kunna mer än en handfull ord!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Undrar om man kunnat mer samiska om man vuxit upp i Tärna? Där det fanns en samisk skola? På högstadiet i Sorsele fanns ingen undersvisning i samiska vad jag vet.
På högstadiet i Sorsele på nittiotalets början fanns ingen hemspråksundervisning i samiska. Jag tror inte att vi hade något allmänbildande om samiska för oss alla heller? (Jo, kanske något enstaka ord i lågstadiet när vi skulle börja förstå geografi och fick titta på kartor över byn och kommunen och lära oss Spångfjället och Vindelälven.) Och båda bristerna tycker jag är underligt med tanke på att det är samebygder.
Skicka en kommentar