Det är nästan svindlande: det har gått 20 år sedan berlinmuren föll.
För 20 år sedan var jag redan vuxen, inte så där outhärdligt förnuftig och eftertänksam som nu men ändå...
-- Hej Sigrid, vet du vart jag är, jag är i BERLIN! sa jag över en telefonlinje med den magiska känslan av att min röst förde med sig en fläkt av allt det där nya och stora och ovana, uppför kopparledningen hela vägen till Sorsele.
-- Jaha. Äre snyggt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Tänk att ni åkte ner - vilken bra sak att göra. Och vilken utmärkt kommentar av nioåringen.
Men Jörel, äre snyggt? undrar jag som aldrig varit där? Jämfört med referenspunkterna Sorsele, Lycksele, Stockholm och Luxemburg?
Signe, jag måste säga att jag inte vet... Jag var nog alldeles för uppfylld av stundens magi och historiens vingslag för att se mig omkring och sedan dess har jag inte varit där.
Jag minns att jag var alldeles för tunt klädd och att det fanns en utbombad kyrka som de hade behållit som den var som ett minnesmärke. Och så minns jag östtyskarnas fula jeansjackor i den där ojämt blekta klorinfärgen som var så omodern i Sverige 1989. Jag minns en hel grupp östtyskar stå och trängas framför en porrbutik och skratta och peka på allehanda varor. Och deras avvaktande, tysta blickar när de vandrade runt och tittade. Och den overkliga tystnaden på östra sidan av staden. Vi gick in på något kaffebrunt kafé och beställde något, det var som att tiden hade stannat och de enda som var kvar var de som inte tog sig därifrån...
Kunde ni betala med D-mark på östsidan?
Men Jörel, du måste ju åka dit igen! Ta ned dig Jorun och gör en Berlin helg!
Vi ser den fantastiska filmen om sonen som döljer för sin uppvaknade mor att Berlinmuren fallit mdan hon låg i koma.
Men Bodil, det var väl onödigt småskaligt tänkt? Talkie walkie-redaktionen menar du väl? Till Zagreb?
Tja, jag känner mig lite bunden av mina barn, antar att situationen är samma för Signe. Då är det lättare at tänka sig er som ambassadörer. Men förmodligen är det som vanligt en planeringsfråga.
Hej hopp, här far vi iväg. Zagreb minsann. Ja, jag är väl inte den som bangar ur men vi kanske kan överväga andra mötesplatser för Talkie-redaktionen: pittoreska Woluwé Saint-Lambert kanske?
Skicka en kommentar