24 augusti 2009

Döden på riktigt

Vi var några barn som hade vårt revir i snöhögarna mellan mackarna Esso, Gulf och Shell. Lillasyster, jag, Steffe, Isse och Anton. Senare kom några dagbarn också med i leken.
Anton blev sjuk och dog.
Jag fick just meddelande om att Isse också dött. (Vi träffades senast på klassåterträffen som han arrangerade i sommar.)
Jag tycker det är illa nog att kanske bara ha fyrtio år kvar att leka och utvecklas på. Känner mig inte ett dugg färdig med det här jordelivet.

1 kommentar:

Jorun sa...

Jag känner inte igen smeknamnet, men ni är ju också så många år yngre. Kan du ge en ledtråd eller kanske helt enkelt skriva ett mail och berätta?