När vi var små hade lillasyster och jag varsin favoritgröt, jag kornmjöl hon havregryn, och den enes älsklingsgröt var den andres absoluta hatgröt. Jag ger mig nu efter årtiionden av förnekelse och medger att havregrynsgröt (kokt på kvalitetsgryn utan vassa skalbitar som fått koka lite längre i lite mer vatten och där vattnet är kallt och inte uppkokt) faktiskt är gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar